Hovrätten gör en annan bedömning än underinstansen och friar nu en 32-årig kvinna som åtalats för bedrägeri efter att ha lämnat falska bud på sina föräldrars bosstadsrätt.
Ett par och deras idag 32-åriga dotter stod åtalade för bedrägeri för att vid försäljning av parets bostadsrätt 2011 ha lämnat falska bud på lägenheten.
Buden skulle ha lett till att köparna betalat cirka 200 000 kronor mer än de annars skulle ha gjort.
Tingsrätten fann att budgivaren som varit aktiv i slutskedet av försäljningen varit en påhittad person. Buden kunde kopplas till 32-åringen med hjälp av ett mobiltelefonnummer.
Enligt tingsrätten hade 32-åringen motiv till att försöka påverka priset eftersom hon varit angelägen om att hennes föräldrar skulle flytta men också eftersom paret tidigare försökt sälja lägenheten.
Omständigheter som talade för att 32-åringen haft en aktiv roll vid försäljningen var bland annat att hon var den enda som talade flytande svenska samt att hon skulle få en mindre summa pengar efter köpet.
Domstolen fann det ställt utom rimligt tvivel att dottern lämnat bud på lägenheten i det påhittade namnet.
För skadebedömningen anförde tingsrätten att det saknade betydelse om det slutliga priset var högt eller lågt i förhållande till marknadsvärdet. Det avgörande var istället om priset blivit högre genom agerandet än vad det annars skulle ha blivit.
Enligt rätten var det styrkt att 32-åringen lämnat bud som medfört en skada för köparna på 60 000 kronor och motsvarade vinning för paret.
32-åringens påföljd bestämdes till villkorlig dom förenad med 50 dagsböter om 50 kronor.
Däremot var det inte styrkt att paret planerat eller vetat om att dottern lämnat de falska buden och åtalet mot dem ogillades.
32-åringen överklagade domen och frias nu av hovrätten.
Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att utredningen inte ger stöd för att köparna lidit skada eftersom åklagaren inte lyckats bevisa att bostadsrättens marknadsvärde var lägre än det pris köparna betalade. Åtalet ogillas därmed.
