I dagens 10 snabba tipsar företaget BM Luft om ett smart sätt för föreningen att hålla koll på energiförbrukningen och energiprestandan.

Scadasystemet

Flerfamiljshusen har de senaste decennierna fått mycket teknik installerat som är tekniskt komplicerad samt svåra att överblicka att de fungerar som avsett. Dels var för sig dels sammansatt med övrig teknik. Dessutom har kraven på energieffektivitet och hushållning skapat behov av ett skarpt verktyg för hantering och övervakning av tekniken. Lösningen heter ”uppkoppling” med ett SCADA-system (Supervisory Control And Data Acquisition).

Dessa system var i början mycket kostsamma och avsett för processer inom industrin men har sedan ett par decennier blivit mycket billigare och bättre och kommit in även i bostadshus. De är idag helt naturliga vid nybyggnation. I korta drag kan man säga att man installerar små datorer (duc’ar) i fastigheten som samlar in olika värden i fastigheten och sedan agerar efter ett förutsatt program. Exempelvis hanterar man värmesystemen, ventilationssystemen eller kanske värmepumpen på ett för omständigheterna optimalt sätt.

Webbaserat. Systemen görs lämpligen webbaserade så att samma hantering kan göras ifrån vilken dator eller surfplatta som helst för den med behörighet, till exempel den teknikintresserade i styrelsen, fastighetsskötaren, utredande tekniker eller kanske OVK-kontrollanten i sitt arbete.

Energibesparing. Med ett scadasystem blir det mycket enklare att hantera och övervaka drifttider och temperaturer på ett översiktligt sätt. Det är vanligt att man kan spara uppåt 15 procent av uppvärmningskostnaderna med ett scadasystem efter optimering.

Energioptimering. Det är väldigt effektivt att använda ett scadasystem för optimering av fastighetens funktioner för att nå bästa driftsekonomi samt bästa komfort. Man skulle till och med kunna säga att det nästan en förutsättning. Kanske ser man vid optimering att ytterbelysningen skulle kunna styras till att lysa bara när det faktiskt är mörkt?

Historik. Allt som mäts och görs sparas i en ”historiklogg” för att när som helst i framtiden kunna utvärderas av den som vill och kan. Till exempel när och hur ventilationen har varit i drift och hur effektiv anläggningen varit eller om trycket i fastighetens värmesystem är tillräckligt eller om det kanske finns läckage.

Dynamiska driftbilder. Varje ”teknikdel” har en dynamisk driftbild där alla värden kontinuerligt hålls uppdaterade. De är oftast väldigt pedagogiska och lätta att förstå även för den oinvigde.

Övervakning. Olika typer av tekniska larm kan distribueras till en driftorganisation, till exempel till en fastighetsskötare eller en jourcentral.

Energiuppföljning. Energiförbrukning kan enkelt följas upp med olika jämförelsetal på ytor, tidsperioder med mera. Bra om man till exempel enkelt vill jämföra värmeförbrukning före och efter olika åtgärder.

Övrig besparing. Övrig besparingspotential kan vara att man sparar in på onödiga utryckningar med tekniker och fastighetsskötare. Dessutom blir oftast åtgärder snabbare genomförda och dokumenterat ”rätt”.

Hänvisningar och översikter.  Man kan om man vill visa översikter på sin fastighet som visar var de tekniska installationerna sitter och kanske vad dessa betjänar. Bra för den som inte är väl insatt i tekniken i byggnaden.