Bopriser kan pressas med 5 procent av amorteringskrav

15 apr 2016

Det är medelålders bostadsköpare snarare än unga som drabbas av amorteringskravet 1 juni. Det framgick när Finansinspektionen i dag presenterade ny statistik om det svenska bolånerallyt. Amorteringskravet kan pressa priserna på bostäder med cirka 5 procent.

Fler svenskar har börjat amortera på sina bolån, men de genomsnittliga nivåerna på amorteringarna är fortfarande låga.

Finansinspektionen uppger nu att inom åldersgruppen 31–50 år, kommer kravet på amortering från 1 juni att innebära extra kostnad på i genomsnitt 1 500 kronor per månad när nya lån ges.

Samtidigt uppger Finansinspektionena att de unga hushållen, i åldersgruppen 18–30 år, i genomsnitt behöver öka sin månatliga amortering med i genomsnitt bara 1 000 kronor när nya bolån ges.

Amorteringskulturen är hittills bättre etablerad i gruppen unga med nya bolån. Cirka åtta av tio unga som tar nya bolån amorterar redan, därför att bankerna vanligen redan kräver det vid belåningsgrader över 70 procent.

Att amorteringskravet får större påverkan på medelålders beror på att många av dem tar nya bolån med belåningsgrad i intervallet 50–70 procent och hittills ofta sluppit att amortera, något som inte längre ska tillåtas från 1 juni då Finansinspektionens nya regler kräver amortering redan vid belåningsgrad från 50 procent och uppåt.

Särskilt Bankföreningens rekommendationer har bidragit till att andelen amorterande hushåll ökar kontinuerligt, från drygt 40 procent 2011 till 67 procent i FI:s senaste undersökning.

– Men trots positiv trend, amorterar nya bolånetagare för lite i förhållande till vad vi tycker är rimligt. De har inte gått hela vägen mot vårt uppställda krav, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

Det är först nästa vecka som Finansinspektionen går ut med alla detaljer för hur bankerna ska styra upp låntagarnas amorteringar. Huvudregeln blir att skulden amorteras med 2 procent ned till 70 procent belåningsgrad och sedan med 1 procent ned till 50 procent, men undantagsregler från detta preciseras nästa vecka, varefter bankerna måste följa reglerna från 1 juni.

Det är alltså i ljuset av amorteringskravet snart skärps, som Finansinspektionen på torsdagen släppte sin – sjätte i ordningen – årliga bolåneundersökning för att belysa hushållens skuldsättning, riskerna samt behovet av åtgärder. Cirka 30 000 nya bolånetagare från åtta banker ingår i studien om läget hösten 2015.

– Skuldsättningen i förhållande till disponibel inkomst visar en kontinuerlig ökning från 90-talet med undantag från tiden kring 2011, säger Henrik Braconier, som förstås lyfte fram de mycket högre bostadspriserna som skäl.

En hushållskategori som troligen kommer att träffas ganska hårt av amorteringskravet är de som lånar mer än sex gånger sin disponibla inkomst. Kategorin har ökat till drygt 16 procent av alla nya bolånetagare, där troligen många, inte minst i storstäderna, kommer att tycka att drömmen om en solig terrass i sjöläge kan bli i dyraste laget från 1 juni då hushållen träffas av amorteringskrav. Ett nytt bolån om fyra miljoner kronor innebär en månatlig amortering på över 6 000 kronor från 1 juni, om belåningsgraden ligger över 70 procent av objektets värde.

– Det är inte en rimlig lösning på problemen på bostadsmarknaden att folk ska överskuldsätta sig och i förlängningen utsätta Sveriges ekonomi för risker i framtiden säger Henrik Braconier som konstaterar att amorteringarna hittills inte upp till FI:s krav som därför behövs.

Det är ingen hemlighet att Finansinspektionen nu också diskuterar ett möjligt tak för hur stort lånet får vara i förhållande till hushållets inkomst efter skatt, men något sådant är inte klart.

Enligt FI innebär amorteringskravet en åtstramning som gör att många måste köpa lite mindre bostäder eller bostäder längre från stadskärnan. Å andra sidan räknar man också med prispress på bostadsmarknaden, som under en tolvmånadersperiod kan tyngas negativt med cirka 5 procent. Men om det finns en underliggande prisökning, är det inte säkert att amorteringskravet innebär prisfall.

Att prisrallyt och därmed skulderna har varit så snabbt växande i Sverige har flera skäl. Ett skäl är att en större andel av befolkningen i dag behöver äga sin bostad och därmed låna. Ett annat är att boskatter och räntor under åren har sänkts till exceptionellt låga nivåer. Dessutom har demografin utvecklats med stark efterfrågan i storstäderna.

– Vi är oroade, primärt för den svenska ekonomin och enskilda hushåll, men vi ser ingen betydande risk för det finansiella systemet. Vi oroar oss mest över att en framtida lågkonjunktur förstärks, säger Henrik Braconier.

Föregående artikel Hushållen lånar mer i förhållande till sina inkomster
Nästa artikel Bostadsrättsförening förlorar mot byggbolag – ska betala 5,8 miljoner

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här