Konsumentskyddet för bostadsrättsköpare är så ihåligt att det kan leda till personliga katastrofer. I Norrtälje förlorade flera familjer miljontals kronor när deras bostadsrätter plötsligt blev hyresrätter.
Vad kan en bostadsrättsköpare räkna med för konsumentskydd när han eller hon belånar sig livslångt för att förverkliga bostadsdrömmen?
– Egentligen inget alls, lyder det krassa svaret från Blanka Kruljac Rolén som under en lång karriär som fastighetsjurist, bland annat som HSB:s chefsjurist, har stött på mängder av konflikter inom bostadsrättssektorn.
Hon uttalar sig generellt, men är närmast skakad över det faktum att enskilda bostadsköpare i dag riskerar hela sin förmögenhet samt livslång skuldsättning när bostadsrätter handlas utan konsumentskydd för mångmiljonbelopp.
– På 1990-talet var det föreningarna och inte de boende som var högt skuldsatta. När föreningarna gick i konkurs var det alltså främst banksystemet som tog förlusterna. Men i dag är det individerna som är högbelånade och får smällen när den kommer, säger hon.
Det är i Stockholms tingsrätt som ett fall av principiell betydelse nu har blivit offentligt. Det gäller ombyggnaden av Norrtäljes gamla stadshus, stadshotell samt Odd Fellow-hus, ett bostadsrättsprojekt där också nybyggnation av två ytterligare bostadshus ingick. Men föreningen som hade sålt flera lägenheter gick i konkurs på grund av glädjekalkyler innan bygget var klart.
Det är tre av många drabbade familjer som nu kraftsamlar för att stämma de statligt certifierade intygsgivare som skrev under på att den nya föreningens ekonomi var hållbar. Familjernas tre bostadsrätter kostade 8,5 miljoner kronor, pengar som gick upp i rök när bostadsrätterna omvandlades till hyresrätter vid föreningens konkurs. Nu kräver familjerna att intygsgivarna personligen ställs som ekonomiskt ansvariga därför att deras intyg om föreningens ”hållbara” ekonomi var det som gjorde det möjligt att upplåta bostadsrätterna.
Enligt stämningen var bara hälften av föreningens 33 lägenheter färdigställda när föreningen gick i konkurs. Ändå uppgavs i den ekonomiska planen med intygsgivarnas underskrift att slutkostnaderna var kända, ett nödvändigt dokument som också fanns registrerat hos Bolagsverket men bara ett par månader innan byggkreditiven var helt uttömda och föreningen konkursmässig.
Den långvariga tvisten pågår sedan 2008, nu med allt högre rättegångskostnader för de drabbade. Tidigare stämningar riktades mot bland annat mäklaren. Men för första gången är det nu intygsgivarnas roll som prövas, något som sammanfaller med att Boverket har slagit larm till regeringen om att systemet med intygsgivare för att garantera nya föreningars ekonomiska hållbarhet inte är ett tillräckligt konsumentskydd.
Inte bara i Norrtälje utan i hela landet har intygsgivare satt i system att intyga att slutkostnaderna är kända även när byggprojekten är långt ifrån avslutade. På så vis slipper intygsgivarnas uppdragsgivare – byggbolag med representanter i den nybilade föreningens styrelse – att ställa garantier motsvarande bostadsrättsköparnas insatser hos Bolagsverket.
– Man ska enligt lagen lämna garantier om slutkostnaden för föreningen inte är bestämd, men detta är satt ur spel, säger fastighetsjuristen Blanka Kruljac Rolén.
Till problematiken hör att det är byggmästarbildade föreningar som arvoderar och väljer vilka intygsgivare de vill ha i bostadsrättsprojekten. Samtidigt kan intygsgivarens arvode för att syna hela projektet vara så lågt som 10 000 – 15 000 kronor även när det rör sig om byggprojekt för hundratals miljoner kronor.
– Det är på sätt och vis fascinerande att det finns folk som vill vara intygsgivare när det inte ens har en branschorganisation med ordentlig försäkring så som till exempel mäklarna. Ofta har intygsgivarna konsultförsäkring på 1-5 miljoner kronor men det räcker ju inte. Min åsikt är att intygsgivarna blir personligt ansvariga med sina personliga tillgångar, säger Blanka Kruljac Rolén.
De båda intygsgivare som enligt stämningen möjliggjorde försäljningar i den havererade Brf Riddaren i Norrtälje förlorade rätten att vara intygsgivare sedan Boverket agerat rättsligt efter ytterligare slarv, bland annat i föreningar i Stockholm och på Lidingö. Familjerna i Norrtälje som i betalade närmare tio miljoner kronor för något som idag är hyresrätter, hoppas fortfarande efter sju år på ekonomisk upprättelse. De måste själva driva alla processer, så som den snart aktuella i Stockholms tingsrätt.
