Bostadsrättsföreningarsskydd mot ekonomiskbrottslighet är svagt

Ekonomi, juridik, försäkring
Tidning

Bostadsrättsföreningarsskydd mot ekonomiskbrottslighet är svagt

16 mar 2020

De senaste fem åren har 3000 bostadsrättsföreningar utsatts för ekonomisk brottslighet. Det visar en rapport som Sweco gjort på uppdrag av Fastighetsägarna Stockholm. Resultatet av rapporten hoppas Fastighetsägarna ska bli en ögonöppnare för styrelser runt om i landet. AV CAROLINE SÄFSTRAND

– VI VILLE TITTA NÄRMARE på hur stor risken att utsättas för ekonomisk brottslighet är och i hur stor utsträckning detta sker idag. Rapporten visar att bostadsrättsföreningars skydd mot att drabbas av ekonomisk brottslighet är svagt. Riskerna är många och sårbarheten stor, menar Johan Flodin på Fastighetsägarna Stockholm.

De senaste fem åren har 3000 bostadsrättsföreningar drabbats, det innebär cirka 113 000 hushåll.
– Det betyder att 12 procent av alla tillfrågade bostadsrättsföreningar är drabbade. Men rapporten visar också att 25 procent inte vet om de har drabbats eller inte, med andra ord finns det ett förmodat mörkertal, menar Johan Flodin.

BLUFFAKTUROR OCH fakturabedrägeri hör till de vanligaste förekommande brotten. Det handlar ofta om mindre summor sett till enskilda händelser, men när man lägger ihop dem så kan det bli kostsamt för föreningen.

De grövre brotten är färre men kan å andra sidan vara förödande för fören- ingen. Ett av de mest uppmärksammade fallen är Brf Ida i Malmö där uppskattningsvis 250 miljoner kronor förskingrades mellan år 2015 och 2017. Detta anses vara den största plundringen någonsin av en svensk bostadsrättsförening. Problemet är att kontrollfunktionen i en förening bygger på frivilligt engagemang, och i dag upplever många föreningar ett svagt engagemang för sina frågor.

– Föreningsstämman är bostads- rättsföreningens högsta beslutande organ och den viktigaste instansen för att granska och kontrollera förening- ens ekonomi. Tyvärr lockar stämman i allmänhet få deltagare, vilket ökar sårbarheten eftersom det är under dessa möten som styrelsen utses och andra centrala beslut för föreningens ekonomi fattas, menar Johan Flodin.

I förlängningen ger detta ett svagt skyddssystem eftersom den ekonomiska brottsligheten kan pågå utan att någon vet om det. Vad kan man göra som styrelse om man vill minska risken för ekonomisk brottslighet?
– Det viktigaste är att lyfta upp frågan på styrelsernas agenda så att alla är medvetna om riskerna. Sedan handlar det om att höja tröskeln för de kriminella, helt enkelt göra det svårare att begå brott, menar Johan Flodin.

Regelbunden genomgång av ingångna avtal, fakturor och kontrakt bör göras en eller ett par gånger per år för att upptäcka felaktigheter i tid.

– På detta sätt kan man också upptäcka kostsamma misstag, även om de inte handlar om ekonomisk brottslighet, säger han och rekommenderar att man använder en extern revisor och anlitar extern kompetens vid större upphandlingar såsom renovering och stambyte.

Johan Flodin menar också att myndigheter och politiker behöver ta ett krafttag för att skydda Sveriges bostads- rättsföreningar. I rapporten framgår att svenska myndigheter har en väldigt vag bild av ekonomisk brottslighet knuten till bostadsrättsföreningar.

– Det säljs bostadsrätter för drygt 200 miljarder kronor per år. Stora ekonomiska värden kombinerat med en stor sårbarhet mot ekonomisk brottslighet är ett problem för bostadsrättsföreningen och i förlängningen för hela samhället, säger han.

Hela rapporten finns att läsa på: www.fastighetsagarna.se