Bostadsrättsföreningens guide till ränteläget

9 sep 2012

Det finns gott om information om de bostadsräntor som olika banker erbjuder hushållen. De flesta dagstidningar och många webbsidor har en tabell där bankernas boräntor med olika bindningstider jämförs. Informationen om de räntor som erbjuds bostadsrättsföreningar är inte lika lättillgänglig, men det finns ett sätt att få en indikation på ränteläget.

Villkoren för lån till bostadsrättsföreningar kan variera en hel del beroende på bland annat storleken på lånet, belåningsgraden och föreningens ekonomi. Bostadsrättsföreningar är av mycket olika storlek, från något tiotal lägenheter till flera hundra, och storleken på lånen varierar därför betydligt mer än för lån till privatpersoner. Det är en anledning till att det inte finns några tabeller där bankernas boräntor till bostadsrättsföreningar jämförs.

Den svenska bolånemarknaden har växt mycket snabbt. Utlåningen mot säkerhet i bostad (småhus, bostadsrätter, ägarlägenheter samt flerbostadshus) uppgick i juli till drygt 2 800 miljarder kronor, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Utlåningen till hushåll är den dominerande delen och svarar för cirka 80 procent av bolånemarknaden medan icke-finansiella företag svarar för resten. Bostadsrättsföreningar räknas i statistiken som icke-finansiella företag och svarar för huvuddelen av utlåningen till bostäder i den sektorn medan resten utgörs av utlåning till privata och kommunala bostadsbolag. Statistiken över bostadsinstitutens räntor på lån till ickefinansiella företag kan således användas för att uppskatta ränteläget för bostadsrättsföreningar. Den är inget perfekt mått i och med attutlåning till bostadsbolag också ingår, men den kan ändå användas som ett riktmärke. För den som vill få en uppfattning om ränteläget för nya lån till bostadsrättsföreningar kan således SCB:s månatliga finansmarknadsstatistik vara värd att följa. Den senaste statistiken för juli visar att för indikatorn på nya lån till bostadsrättsföreningar var räntan med en bindningstid på 3 månader 3,35 procent. För bostadslån med en bindningstid på 1–5 år var räntan 3,54 procent och för de längsta bindningstiderna på mer än 5 år var räntan 4,32 procent. Några uppgifter om boräntorna i  intervallet 1–5 år eller om boräntorna i intervallet 5 år  och uppåt redovisas tyvärr inte av SCB. Indikatorn på räntorna för bostadsrättsföreningar kan jämföras med de räntor som SCB redovisar för nya bostadslån till hushåll. I juli var räntan på nya bostadslån till hushåll med en bindningstid på 3 månader 3,74 procent medan räntan för bindningstider på 1–5 år och på mer än 5 år var 3,42 respektive 4,05 procent. Statistiken tyder således på att bostadsrättsföreningar får en betydligt lägre ränta än hushåll när det gäller den kortaste bindningstiden på 3 månader där bostadsrättsföreningar ligger cirka 0,4 procentenheter lägre. För nya bostadslån med bindningstider på 1–5 år och på mer än 5 år är, något förvånande, räntan för bostadsrättsföreningar högre än för hushåll. Detta beror troligen på att bostadsrättsföreningar väljer längre bindningstider än hushåll inom intervallen 1–5 år och mer än 5 år, vilket då ger en högre genomsnittlig ränta.

Det är välkänt att man som privatperson inte ska ta bankernas annonserade bostadsräntor som givna, utan försöka att förhandla fram en lägre boränta. Detsamma gäller givetvis för bostadsrättsföreningar när man ska ta upp nya lån. Det är viktigt att ta in offerter från flera banker för att se vem som erbjuder de bästa lånevillkoren. Precis som för privatpersoner gäller det för bostadsrättsföreningar att banken är intresserad av det totala finansiella engagemanget.  Det checkkonto för likviditeten som bostadsrättsföreningen har kan således vara en viktig komponent i förhandlingen om lånevillkoren med bankerna.

Vad ska man då tro om ränteutvecklingen framöver? Normalt är räntan med den kortaste bindningstiden lägst och räntan med den längsta bindningstiden högst. För närvarande är emellertid boräntorna lägre för bindningstider på 2–4 år än för den kortaste bindningstiden på 3 månader. Lite förenklat kan man tolka det som att Riksbanken har en mer optimistisk syn på ekonomin än räntemarknaden. Riksbanken påverkar nämligen främst de kortaste räntorna genom styrräntan medan räntemarknaden har större inflytande över de längre räntorna, som pressats ner. Har Riksbanken rätt i sin ganska ljusa bedömning av konjunkturen, så framstår boräntor med bindningstider på 2–4 år som ett bra val. Styrräntan kommer då inte att bli så mycket lägre och de längre boräntorna bör gradvis stiga om konjunkturen förbättras, så som Riksbanken tror. Är det däremot räntemarknaden som har rätt i sin mer pessimistiska syn på konjunkturutvecklingen talar mycket för att styrräntan kommer att sänkas. I så fall öppnar det för lägre korta boräntor som då framstår som mer attraktiva. Nyckeln till utvecklingen av de svenska boräntorna finns framför allt i de skuldtyngda länderna i euro-området. Hittills i år har svensk ekonomi klarat den internationella finansiella oron överraskande bra men det återstår att se hur god motståndskraften är framöver. Det kommer att bli en mycket spännande höst som kan bjuda på stora överraskningar räntemässigt.

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här

Integritetsinställningscenter

Funktionella cookies

Funktionella cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera optimalt. Syftet med dessa cookies är enbart för att kunna spåra val som besökaren gör, t.ex. registrerar sig eller väljer språk.

Läs mer om hur vi använder cookies här

gdpr[allowed_cookies], gdpr[consent_types]

Advertising

Analytics

Other