Ibland stöter man som styrelse på problem när medlemmar inte sköter sig. Vad kan man som styrelse göra och när är det dags att koppla in en jurist? Borätt frågade Johanna Kern, jurist på Jurideko Fastighetspartner Stockholm AB
AV CAROLINE SÄFSTRAND
– RENT ALLMÄNT så tycker jag att man ska koppla in jurist i ett tidigt skede så att man inte råkar hantera ärendet fel. Det är inte ovanligt att styrelser gör en rättelseanmaning själv som vi sedan får göra om. Problemet är att man tappar värdefull tid eftersom vi kanske måste börja om med ärendet från början, säger Johanna Kern. – Egentligen tycker jag att man ska ha en jurist som man alltid kan kontakta för att rådfråga och koppla in i ett tidigt skede när det behövs.
Ett annat problem med att till exempel skriva en rättelseanmaning själv är de konflikter som kan uppstå när en styrelsemedlem anklagar en boende i ett ärende. – Det är inte så kul att träffas i trappuppgången då. I sådana ärenden är det bättre att dokumenten är formulerade och undertecknade av en jurist, säger Johanna Kern.
Det kanske tyngsta argumentet för att ha en juristkontakt är ändå att man som styrelse är ansvarig – och det är inte alltid lätt att hålla reda på alla lagar och regler som lekman. Bostads- rättsföreningens stadgar är en sak, men styrelsen har också lagar att ta hänsyn till, som bostadsrättslagen. – De vanligaste fallen där en jurist kopplas in är andrahandsuthyrningar, hyror, störningar, lokaler, vanvård och byggnationer som bostadsinnehavaren har gjort utan styrelsens medgivande, säger Johanna Kern.
Här tipsar hon om hur styrelsen kan agera vid fem vanligt förekommande scenarier:
1. En medlem betalar inte avgiften. Vad ska styrelsen göra?
– Detta är ett typiskt ärende där
många styrelser agerar för långsamt.
Uteblir en betalning av avgiften så ska
en jurist kopplas in direkt för att inte
detta ska gå för långt. En bostadsrätts-
innehavare som inte betalar årsavgiften
eller betalar den för sent riskerar att
bli uppsagd. Men det gäller
som styrelse att vara insatt
i tidsfristerna. I vanliga fall
har bostadsrättshavaren flera
chanser att betala en förfallen
avgift. Förverkandefristen
är den tid efter årsavgiftens
förfallodag som medlemmen
kan betala utan att riskera
uppsägning. Denna är en
vecka för bostadsrätter. Återvinnings-
fristen är den tid efter föreningens
uppsägning som medlemmen har på
sig att betala och därigenom få behålla
bostadsrätten. Denna frist är tre veckor
för bostäder.
2. En medlem stör genom att inte respektera ljudnivån och tider när det ska vara tyst.
– I svåra fall bör man göra en rättelseanmaning för störningar. Man ska också koppla in socialen när det gäller störningar, till exempel för att se efter så att det inte finns barn i hus- hållet som far illa eller för att sätta in åtgärder för hjälpa den boende om det behövs.
3. En medlem skräpar ner, städar inte upp i tvättstugan etcetera, trots flera tillsägelser.
– Det bästa är om styrelsen skickar ut en mjukare tillsägelse och hänvisar till ordningsregler och stadgar. Man kan skicka en rättelseanmaning, men i en sådan hotar man ju med uppsägning och det känns kanske lite drastiskt i det här läget. Dessutom är det tveksamt om man kan få igenom en uppsägning på enbart dessa grunder.
4. Två grannar har hamnat i osämja på ett sätt som spårat ur. Hur ska styrelsen agera?
– Hotar de varandra är det defi- nitivt en rättelseanmaning för båda parter. Det vanligaste är dock att en medlem klagar på en annans ”normala” beteende – klampande steg i golvet, barnskrik, fester, tidiga duschar och så vidare. I de fallen kan man som sty- relse faktiskt behöva skriva ett brev till den klagande – man får acceptera vissa ljud i ett flerfamiljshus.
5. En medlem har husdjur på ett sådant sätt att det stör andra.
– Det finns rättsfall när det gäller just hundar som förorenar på området men det är svårt att nå så långt som till uppsägning i de fallen. Däremot är det en lite annan situation om hunden till exempel gör utfall mot andra boende. Man får anpassa från fall till fall, det är därför det är bra att ha en juridisk kontakt att rådfråga. ■
