Belysningsstyrning är ett sätt för föreningen att bättra på sin ekonomi. Energiåtgången för belysning går ibland att minska radikalt med hjälp av styrning. Stundtals så mycket som 80 procent. Det är först och främst i gemensamma utrymmen som garage, trapphus, källare och tvättstuga som tekniken kan ge vinster.
Begreppet ljusstyrning omfattar allt från en dimmer till avancerade styrsystem med scenarion som aktiveras av sensorer. Ett extremfall är att låta solen och människors närvaro styra allt ljus automatiskt året om.
Semesterläge för hela föreningen
Med riktigt raffinerad styrning kan man med en enkel knapptryckning ställa om hela föreningen till "semesterläge" vilket gör att önskad belysning "spelas upp" som om alla vore hemma. Glöm det där med att springa runt och ställa timers för varje lampa i fönstren. Tekniken ger omvärlden en illusion av att någon är hemma och minskar sannolikt risken för inbrott.
Intresset för styrning har ökat de senaste åren och särskilt då för ljus. Kanske inte främst av besparingsskäl utan för att det skapar en stämningsfull atmosfär. Dessutom är det bekvämt eftersom man kan ha en färdiginställd belysning för vad som helst. Kanske en knapptryckning för TV-belysningen, en för middagsbjudningen och en för nattmackan?
Det mesta kan styras
Det går att styra mer än bara ljuset. Med en totalt inbyggd teknik ingår TV, ventilation, ljud, video, belysning och säkerhetssystem i en integrerad styrning. Du styr allt helt totalitärt från till exempel en smartphone. Eftersom allt går att styra från distans kan man rent teoretiskt kontrollera om lampan i trapphuset släcktes på utsatt tid, trots att man befinner sig på andra sidan Atlanten. Tekniken gör inte bara vardagen lite bekvämare, den sparar energi också och en utbyggd styrning ger kontroll över den totala energiåtgången. I kombination med lampbyten finns det riktigt stora möjligheter att minska föreningens elräkning.
Byt ut gamla lampor
I strävan efter att minska elräkningen är just ett lampbyte ofta det första steget att ta. Det är enkelt, effektivt och kan göra att den totala energiförbrukningen minskar drastiskt. För byten från glödlampor till kvalitativa lågenergi-dito finns siffror som talar om 80-procentiga besparingar.
Av den anledningen verkar allt fler se över sina lampor och byta ut gamla matta "glödisar" till mer energisnåla alternativ. Larmen om kvicksilver verkar ha runnit av det kollektiva minnet likt vatten på en gås, trots att det finns en uppsjö av andra lösningar att välja bland.
Försäljningssiffrorna gör fortfarande den klassiska lågenergilampan med kvicksilver i till favorit bland konsumenterna och den sparar de facto 80 procent energi jämfört med föregångaren.
Halogenglödlampan är det alternativ som ger det mest "glödlampslika" ljuset, men den sparar å andra sidan bara 30 procent energi.
Alternativet LED (light emitting diod) verkar få bry sig om, trots att den håller absolut längst och ger samma energibesparing som lampor med kvicksilver. Faktum är att vissa LED-lampor håller 50 gånger längre än vad en klassisk glödlampa och fem gånger längre än kvicksilverlamporna. Varför så få väljer LED-lampor är oklart, men det dyra inköpspriset eller diodernas udda ljusbild kan spela roll. Vad som däremot står klart är att LED är ett vinnande långsiktigt alternativ rent ekonomiskt på grund av sin livslängd.
