Äntligen verkar det som att regeringen har vaknat i frågan om ett centralt bostadsrättsregister. En ny utredning har tillsatts som ska se över skyddet för den som köper bostadsrätt. Även bankerna anser att ett bostadsrättsregister skulle underlätta processen med pantsättning.
I sista numret av Borätt 2015 skrev vi
om den anmärkningsvärda risken med
att en bostadsrätt kan vara pantsatt
mer än en gång utan att det är redovisat
för eventuella köpare. Problemet är att
det inte finns något egentligt register
som visar det. Den man som vi skrev om
då, han som köpte en lägenhet och efter
en tid fick ett samtal från en av de större
bankerna med krav på ytterligare en pant
på lägenheten som tidigare ägaren inte
redovisat, är just nu inne i en rättsprocess
med banken som motpart. Vi hoppas
kunna återkomma med en dom som kan
bli vägledande för framtida fall.
Men vad säger bankerna i frågan?
Vid en rundfrågning framgår det att
alla tycker att ett centralt bostadsrättsregister
skulle underlätta processen
med pantsättning i bostadsrätter. En
del banker har varit mer aktiva i arbetet
med att påverka regeringen än andra.
Men i stort sett alla långivare anser att
frånvaron av ett bostadsrättsregister liknande
det för villor och fastigheter gör
låneprocessen längre och möjligen mer
kostsam än vad som är önskvärt.
– Vi ansluter oss till de som gärna
ser ett centralt register eftersom det
skulle underlätta vårt arbete en hel del,
säger Tor Borg som är chefsekonom på
SBAB. Jag säger inte att avsaknaden av
register direkt påverkar möjligheten att
få lån, däremot leder den till en del extraarbete
i låneprocessen vilket så klart
påverkar både tiden det tar att få ett lån
och kostnaden för handläggning.
– Inför belåningen begär vi alltid ett
aktuellt utdrag ur bostadsrättsföreningens
lägenhetsförteckning, antingen
via mäklaren eller ägaren, säger Ann
Helsén på S-E-Banken. Vi kontrollerar
de pantnoteringar som finns på utdraget
innan vi betalar ut ett lån. Det skulle
såklart underlätta för alla om det fanns
ett centralt bostadsrättsregister där även
pantnoteringar finns med.
– Handelsbanken har under många år
verkat för att ett centralt register för bostadsrätter
ska tas fram, säger Ulrica Stolt
Kirkegaard som är VD för Stadshypotek, Handelsbankens bolåneinstitut. Ett
sådant register skulle innebära en större
säkerhet i hanteringen för bostadsrättsinnehavare
och även för banken i samband
med pantsättning av bostadsrätter. Det
skulle även underlätta för bostadsrättsföreningarnas
styrelser, och då framförallt
mindre bostadsrättsföreningar som
kanske inte har extern förvaltning.
DE FLESTA BANKER är restriktiva
med andrahandspanter och när det ändå
tillåts är man försiktigare med belåningsgraden.
– Vi ser restriktivt på andrahandspantsättning
och tillämpar en lägre belåningsgrad
på 65 procent, säger Magnus
Nelin som är presschef på Nordea.
– Endast undantagsvis godkänner vi
andrahandspantsättning och då med en
rutin där underliggande panthavare får
bekräfta att de noterat att de känner till
att en andrahandspantsättning föreligger,
säger Katarina Yngvesson som är
kommunikatör på Länsförsäkringar.
Och vad säger regeringen i frågan
om att inrätta ett centralt bostadsrättsregister?
Den förra regeringen utredde
saken och kom fram till att det inte
fanns tillräckliga skäl. Men nuvarande
bostadsministern, Mehmet Kaplan, har
i alla fall lyssnat på opinionen och tillsatt
en utredning.
– Vi tittar för närvarande närmare på
frågan huruvida skyddet mot rättsförluster
i samband med överlåtelser och
pantsättningar bör stärkas på något sätt,
säger han i en kommentar.
Regeringen tog i oktober förra året ett
beslut med direktiv till en utredning.
Av direktiven framgår att regeringen
anser att konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden
behövs både för att
motverka förekomsten av ekonomiskt
osunda bostadsrättsföreningar och för
att ge den som överväger att köpa en
bostadsrätt en god bild vilka ekonomiska
åtaganden och risker som förvärvet
innebär. Man säger att; ”bostadsrättslägenheternas
ökade värde förstärker
betydelsen av att det finns ett välfungerande
regelverk kring överlåtelse och
pantsättning av bostadsrätter”.
EN SÄRSKILD UTREDARE, Michael
Koch, ska se över konsumentskyddet på
bostadsrättsmarknaden i en ganska vid
omfattning. Syftet med översynen är
att identifiera områden där konsumentskyddet
behöver stärkas. Utredningen
(Dir. 2015:97) berör många områden
kring bostadsrättsföreningens och
bostadsrättsinnehavarens skyldigheter
och åtaganden, samt rättsliga principer
kring försäljning och tillträde till
bostadsrätten. Det inkluderar även
fastighetsmäklares insatser.
Där finns i alla fall en punkt som
berör frågan om ett eventuellt utökat
bostadsrättsregister. Utredaren har fått i
uppdrag att se över frågan ”om reglerna
kring lägenhetsförteckningen bör skärpas
och om skyddet mot rättsförluster i
samband med överlåtelser och pantsättningar
av en bostadsrätt bör stärkas på
något annat sätt.”
Michael Koch ska redovisa uppdraget
senast den 14 april 2017 och då lämna
de författningsförslag som övervägande
ger anledning till.
Kanske finns det nu en chans att
påverka regeringen att tillsätta ett centralt
bostadsrättsregister. Hör av dig till
Borätt om du själv har erfarenheter av
problematiken eller känner till fall med
dubbel pantsättning. Tillsammans kan
vi påverka opinionen! ■
