Chefen för riksbanken, Stefan Ingves, är en försiktig general som antyder antyder höjning av styrräntan. Två av hans fem vice riksbankschefer, Lars Svensson och Karolina Ekholm, förespråkar däremot en lågräntepolitik. Vem ska man lyssna på?
Det har under en längre tid funnits delade meningar i Riksbanken om den lämpliga nivån på styrräntan. Hittills har minoritetens lågräntelinje varit mer träffsäker än majoritetens beslut om och prognoser av styrräntan. Vid Riksbankens nästa räntemöte i december får vi se om minoriteten fortsätter att ha den klarare kristallkulan.
”Detta är en prognos och inget löfte om att det verkligen blir så här”. Det brukar riksbankschef Stefan Ingves betona varje gång han presenterar en ny bedömning av hur Riksbankens styrränta kommer att utvecklas framöver. ”Vi gör så gott vi kan och det här är vår bästa bedömning av ränteutvecklingen i dagsläget men ny information kan förändra bilden”, brukar Ingves också säga.
Brasklapparna som åtföljer Riksbankens ränteprognoser har verkligen behövts den senaste tiden. Riksbankens prognos av styrräntan, den så kallade räntebanan, har förändrats kraftigt sedan sommaren förra året. Räntebanan sträcker sig tre år fram i tiden och förlängs kvartalsvis vid de räntemöten som Riksbanken har varje år. Vid räntemötet i juli 2011 var prognosen att styrräntan, från den dåvarande nivån på 2,00 procent, skulle höjas till 3,80 procent till tredje kvartalet 2014. Sedan dess har emellertid styrräntan sänkts till 1,25 % och den senaste bedömningen ,från oktober i år, var att styrräntan bara kommer att höjas till cirka 2,60 procent till fjärde kvartalet 2015, som nu är slutpunkten för prognosen.
Riksbankens prognos av styrräntan vid olika räntemöten. Förändringarna av Riksbankens ränteprognoser har således varit mycketstora. I juli förra året bedömde Riksbanken att styrräntan i november i år skulle ha höjts till drygt 3 procent medan den i själva verket bara ligger på 1,25 procent. Prognosen i juli förra året var, som nämnts, att styrräntan skulle höjas till 3,80 procent till tredje kvartalet 2014 medan den senaste prognosen är att den då bara kommer att nå upp till 1,80 %.
Vad är det som har fått Riksbanken att så i grunden ändra sin syn på styrräntan? Skuldkrisen i flera länder i euroområdet, svag tillväxt iUSA och inbromsning i Kina är några av förklaringarna. När konjunkturen och inflationstrycket i omvärlden blivit svagare än väntat har det krävts störrestimulanser bland annat i form av mycket låga centralbanksräntor. Detta har påverkat den svenska ekonomin och även här har en låg styrränta blivit nödvändig för att stimulera tillväxten och försöka få inflationen att ligga i närheten av målet på 2 procent. I ljuset av den senaste tidens grovt felslagna ränteprognoser från Riksbanken är frågan hur tillförlitlig den senaste prognosen från slutet av oktober egentligen är. Kommer vi att få se fler sänkningar av styrräntan och nya nedjusteringar av räntebanan? Det verkar troligt att styrräntan kommer att sänkas ytterligare. Även Riksbanken bedömer att en räntesänkning är mer sannolik än en höjning. I den senaste prognosen ligger nämligen styrräntan något lägre än 1,25 procent under de tre första kvartalen nästa år. Prognosen tyder på att det är ungefär 30 procents sannolikhet att styrräntan kommer att ligga på 1,00 procent under första halvåret 2013. Det behövs således inte särskilt mycket för att det ska tippa över till en räntesänkning.
Finns det ingen prognosmakare som man kan lita mer på än Riksbanken? Man behöver faktiskt inte gå över ån efter vatten, utan kan hålla sig inom Riksbanken. Direktionen i Riksbanken, som fattar beslut om styrräntan, har inte varit enig de senaste åren. Minoriteten i direktionen, framför allt vice riksbankschef Lars Svensson men också vice riksbankschef Karolina Ekholm, har förespråkat en lågräntepolitik som varit mer träffsäker än majoritetens bedömning. Det kan således finnas anledning att lyssna närmare på Ulf Peder Olrogs gamla schlagertext ”Du ska tro det som Svenssons tror om du ska tro nå’t alls”. Vad tror då Lars Svensson för närvarande om utvecklingen av styrräntan? Vid det senaste räntemötet i oktober förordade han en snabb sänkning av styrräntan till 0,50 procent och sedan en försiktig höjning under 2014 och 2015 till 1,50 procent. Får Lars Svensson rätt så innebär det att den rörliga boräntan kommer att vara betydligt lägre än om riksbanksmajoritetens prognos infrias. Det gäller således att fundera över vem i Riksbanken man litar mest på när man väljer bindningstid för bolånen. Redan vid nästa räntemöte i december får vi en första vägledning om vartåt det lutar. Hur beslutet om och prognosen av styrräntan än blir den 17 december bör man förstås komma ihåg att även vice riksbankschef Lars Svenssons räntebedömning är en prognos och inte ett löfte.
