AnnonsMiele

Det blir sämre innan det blir bättre

1 okt 2022

Det kommer att bli sämre innan det blir bättre. Konjunkturinstitutet har nyligen presenterat en prognos där de förutspår en lågkonjunktur 2023.

Leif Hässel FOTO: Privat

Med kraftigt globalt stigande räntor och stigande kostnadstryck, talar det mesta för att konsumtion och investeringar (efterfrågan) kommer att dämpas såväl i Västvärlden som i Sverige. Lägg därtill ett försämrat säkerhets-politiskt läge i Europa och Asien som riskerar påverka framtidsförväntningar och förvärrar energikrisen i Europa samt mest troligt lägre tillväxt i världshandeln. En mycket intressant fråga i nuläget är hur höga räntehöjningar som behövs för att dämpa efterfrågan och därmed inflation och räntenivå långsiktigt.

Från föreningars synvinkel tvingas de flesta föreningar att höja avgifter till följd av stigande räntekostnader och ökade driftkostnader via bland annat högre el- och upp-värmningskostnader. Frågan är enbart hur snabbt och hur mycket som avgifter kommer att behöva öka. Det finns även risk för att banker kommer att vilja öka sin lånemarginal eftersom vi kan skönja att långivare på obligationsmarknaden kräver kompensation för högre kreditrisk/sämre betalningsförmåga vilket mest sannolikt sprider sig vidare till bankernas prissättning av risk dvs lånemarginal mot kund. Från medlemmarnas/hushållens synvinkel stiger privata lånekostnader liksom avgifter för boende. Vidare kommer stigande matpriser, el- och bränslepriser, betyda att den andel av disponibel inkomst som läggs på boende och nödvändiga utgifter stiger markant. En hög andel av bolånetagare har rörliga räntor dvs räntehöjningar som ger snabb effekt på utgifter. Den del som kan läggas på ”flärd” blir därmed mindre.

Centralbanker, inklusive vår egen Riksbank, har varit tydlig med att inflationen långsiktigt ska ned och i princip enda vapnet är högre räntor. Riksbanken kommer sannolikt att höja med minst en procentenhet ytterligare i år vilket betyder rörliga låneräntor över tre procent. Figuren ovan antyder att högre räntor dämpar lusten att köpa nytt boende. Börsen och därmed hushållens förmögenhet har fallit markant under året. Vidare
kommer vi sannolikt att få se rekordhöga elpriser när går mot kallare årstid samt fortsatt höga bränslekostnader. I det betraktelsemönstret ska vi förvänta oss att bostadspriser fortsätter falla i Sverige. I centrala Stockholm har de fallit med 15–20 procent medan det är lägre fall genomsnittligt. Priserna kommer att fortsätta ned ett tag till men egentligen är det ingen dramatik eftersom vi ligger på 2020 års prisnivå, även om det självklart är förargligt för de förstagångsköpare som precis tagit sig in på bomarknaden.

Men efter regn kommer alltid sol dvs efter en tid brukar det mesta förr eller senare återhämta sig. Det gäller naturligtvis även börs och fastighetspriser, såväl som framtidstro. Långsiktigt positivt är även lägre råvarupriser, där metaller och spannmål fallit något som en effekt av lägre efterfrågan liksom något lägre brist på komponenter som halvledare.
Enligt mitt synsätt är den nedgång som vi kan se på fastighets-, börs-, ränte- och inte minst i ekonomisk tillväxt nyttig i den bemärkelsen att vi ställer om från nollräntemiljö till något högre och sundare räntenivå. Låneräntor på exempelvis fyra procent där du kan dra av 30 procent med en inflation runt två procent betraktar jag inte som högt. Det ska även sägas att långa räntor börjat prisa en lågkonjunktur och risk för recession (de har fallit under sommaren till skillnad från kortare räntor som stigit) och därmed finns både en positiv och negativ effekt.

Föregående artikel Riksdagspartierna vill se en förändring av amorteringskraven
Nästa artikel Håll koll på era stadgar

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här