Energimyndigheten gör just nu mätningar i 200 småhus och lika många lägenheter. Mätningarna pågår till våren 2008 och svaret man söker är hur hushållen använder sin energi. I ett fåtal kommuner i landet går man ett steg till. Här sätter fastighetsägarna upp displayer i lägenheterna för individuell mätning, där de boende själva kan följa och påverka sin elförbrukning.
Våra bostäder står för 40 procent av landets totala energi- användning. I mitten av 1990-talet hade man stora för-hoppningar om att elanvändningen skulle gå ner i samband med att energimärkningen av kylar och frysar kom. I stället har det blivit tvärtom. Effekterna av energimärkningen har ätits upp på andra håll i hushållen – inte minst genom en konstant ökning hemelektronik och datorer. För att förstå och bekräfta vad som hänt kontrollerar nu Energimyndigheten vart varenda kilowattimme tar vägen i 400 hushåll över hela landet. En överraskning i projektet är att belysningen förbrukar den största delen av hushållselen, vilket visar att kampanjen för att byta till lågenergilampor inte slagit igenom fullt ut ännu. Energimyndigheten har också ett miljöbudskap i sitt projekt där man inskärper att varje sparad kilowattimme innebär ett kilo mindre koldioxid till atmosfären.
Demokratifråga
Hos Roslagsbostäder AB i Norrtälje kommun har man drivit den individuella elmätningen ett steg framåt och gjort praktik av funderingarna om var elen tar vägen. I en fastighet i Hallstavik bestående av fyra byggnader med totalt 72 lägenheter har man satt upp mätare med displayer som visar aktuell förbrukning och ger hyresgästerna en reell möjlighet att påverka sina elkostnader.
– Här kan de boende, om de så önskar, följa sin för-brukning dygnsvis eller timme för timme och se direkt vad som händer om de stänger av torktumlaren eller köksfläkten, säger marknads- och miljöchefen vid Roslagsbostäder Åke Söderström. Man startade den här mätningen den 1 februari i år och så här långt tycks alla berörda hyresgäster vara positiva till tekniken och de möjligheter den ger.
Viktigt för miljön
– Motivationen ligger förstås främst på det ekonomiska planet, men även de miljömässiga effekterna är viktiga. Det här är samtidigt en demokratifråga för de boende, understryker Åke Söderström.
Genom den här tekniken får hyresgästerna ett inflytande över sina boendekostnader som de tidigare saknat, och en insyn som många inte upplevt att de haft.
– I vårt land finns en sorts kollektiv tradition som bygger på att man solidariskt ska bära det man sett som gemensamma kostnader, förklarar Åke Söderström. Det här börjar nu brytas upp till förmån för en mer individualistisk syn på förbrukning och miljöpåverkan, vilket är bra. Miljöansvaret kan aldrig dikteras uppifrån utan måste byggas från grunden på vars och ens insatser, anser han.
Sidoeffekter
Erfarenheterna från Hallstavik ledde till en förprojektering i avsikten att under 2008 införa samma teknik i ytterligare 240 av Roslagsbostäders bestånd på totalt cirka 2 500 lägenheter.
– Den här tekniken borde vara självklar i all nybyggnation, menar Åke Söderström och tillägger att det säkert bara är en tidsfråga innan den är det. Ska den totala energianvändningen sänkas med 40 procent, som regeringen satt som nationellt mål, så är det här en metod att nå dit, säger Åke Söderström.
Här finns också en rad sidoeffekter som är miljömässigt intressanta.
– Vi använder redan nu displayerna till att sända ut gemensam information som berör en hel fastighet eller meddelanden som bara rör en viss hyresgäst, som alternativ till att kopiera upp papper och åka ut för att anslå dem i trappuppgångarna förklarar energisamordnaren vid Roslagsbostäder Sven Karlsson.
Kollektivt ansvar
Möjligheten finns också att utveckla tekniken till bland annat övervakning av batterier i brandvarnare eller fuktlarm via sensorer i badrum och kök.
– Här kommer vi tillbaka till det kollektiva ansvar som också måste finnas i ett flerfamiljshus, menar Sven Karlsson. Alla har ju ett intresse av att också grannens brandvarnare är i skick och att det inte blir översvämning i våningen ovanför. Den energi som mäts individuellt hos Roslagsbostäder gäller bara hushållsel och kommer – som tidigare – på samma faktura som hyran, men är numera specificerad för varje lägenhet.
– Besparingen ,som helt ligger hos hyresgästerna, ligger kring tio kWh per kvadratmeter vilket i den här fastigheten ger totalt 25 000 kWh – motsvarande en normal villa – per år. Så här finns mycket att göra, säger Sven Karlsson.
Tvingande krav
En spridd uppfattning är att nya EU-direktiv på sikt kommer att tvinga fram det system som Roslagsbostäder nu håller på att införa.
– Flera länder – däribland Tyskland och Danmark – har redan lagstadgat om individuell elmätning, säger Birjer Johnsson, som inte är främmande för att gå ännu längre här hemma. Vi skulle ganska enkelt kunna mäta även vattenförbrukningen, föreslår han. Vill man ha högre temperatur inne så bör man också betala för det, och varför ska jag betala vatten för min granne som kanske duschar både morgon och kväll ?
Inte mätbar nivå
En av de boende i Hallstavik som fått den nya tekniken installerad är Tommy Söderqvist. Har ser bara fördelar med den diskreta display som numera sitter i hallen. – Under det halvår dosan suttit där har jag börjat tänka mer och mer på hur jag använder elen. Tidigare lät jag det kanske lysa i köket även när jag inte var där, men inte nu, säger Tommy Söderqvist.
På displayen kan han själv se och påverka sin förbrukning. Genom att stänga av stand-by-lägen på dator och TV visar han hur han kan komma ner på en så låg nivå att den inte går att registrera och mäta. Dessutom har han satt in timers till ett par lampor.
– Det kan vara skönt att det lyser när man kommer hem utan att det behöver vara tänt hela tiden, anser Tommy Söderqvist som arbetar på oregelbundna tider som chaufför. Genom att kika på displayen har Tommy Söderqvist lärt sig att micron och spisen är den utrustning som drar mest el. Han har också under senare tid uppfunnit ett nytt sätt att använda spisen.
– Numera händer det att jag kokar vatten på eftervärmen eftersom plattan är varm en stund efter att den stängts av, förklarar han.
Större medvetenhet
Att den individuella mätningen lett till en större medvetenhet om vart energin tar vägen är även Tommy Söderqvists granne Ulla Blomster-Nilsson övertygad om. -Tidigare ingick elen i hyran så det var bara att brassa på, vilket kanske drabbade en granne som var mer sparsam, säger hon.
Redan för ett par år sedan byttes kyl, frys och spis ut i lägenheterna mot köksutrustning av bättre energiklass. I övrigt har inga förändringar gjorts.
– Egentligen har den här tekniken inte förändrat så mycket för oss eftersom vi inte slösade med elen tidigare heller, säger Ulla Blomster-Nilsson. Vi hade lågenergilampor redan tidigare och har alltid använt vattenkokare vilket går fortare än att värma vatten på spisen. Fast visst blev det lite maniskt i början, då sprang vi och gluttade på displayen allt som oftast.
Den schablonkostnad för elen som ingick i hyran tidigare var för Blomster-Nilssons lägenhet 225 kronor i månaden. Den summan har man – inte ens under vintern – kommit upp i sedan den nya mätningen installerades.
– Den högsta elkostnad vi kommit upp i är 200 kronor på en månad, säger Ulla Blomster-Nilsson som tycker det känns roligt att ha inflytande över något i boendet. I somras var vi nere på 75 kronor, det är mindre än vad vår parkeringsplats kostar.
