Från ruckel till energisnålt high-tech-hem

29 apr 2010

Passivhustekniken går att bygga in i gamla fastigheter. Det kostar, men resultatet blir slående. Beviset finns i potatisstaden där miljonprojektets skräckhus står inför sitt livs uppfräschning, från energibovar till medvetna föregångare.

Det kan enklast förklaras som en udda fågel. Mitt bland gamla trasiga tegelhus står ett nytt och fräscht passivhus. Med keramikplattor som skydd mot kyla, regn och rusk ser det riktigt stiligt ut. Det är helt, rent och snyggt. Raka motsatsen till alla de andra byggnaderna i området Brogården.

– Jag är väldigt nöjd, det är ett riktigt lyft, säger Hans-Erik Vesterlund.

När husen här byggdes som en sista del i miljonprojektet i Alingsås under början av 70-talet, ansågs de erbjuda ett bra boende. Hyresgästerna i de 300 lägenheterna fick allt inkluderat i ett rymligt hem.

Idag bjuder fastigheterna istället på skräckexempel. Det gula fasadteglet fryser sönder, trillar bokstavligt talat ner från väggarna. Det är kalldrag inne och balkongplattorna spricker.

– Mot slutet vågade jag faktiskt inte gå ut på balkongen, jag var rädd att få tegel i huvudet.

På grund av förfallet byggs nu alla hus om, de ska moderniseras. Gamla kåkar ska bli passivhus. Det första huset står klart, till de boendes glädje. Hans-Erik har redan fått flytta in, bredvid honom sitter Carina Corriere.

– Jag längtar verkligen tills jag får flytta in i min lägenhet, säger Carina.

Carina har evakuerats från sin lägenhet och får flytta tillbaka när renoveringen är klar. Det ska ta åtta månader. Över halva tiden har passerat, hon börjar se slutet.

Utanför fönstret ser man byggarbetsplatsen. Alla jobbar hårt, men ändå hörs inget inne i passivhuset. Det är helt tyst trots att lyftkranar kör för fullt och det bankas överallt.

– Det är väldigt lyhört i de gamla husen, jag hör bygget jämt. Nu sprutar de ljuddämpande färg i trappan och sveper in hela huset i en stor plastpåse. Ljudet blir instängt på något sätt och oväsen från grannarna blir som bortblåst, säger Carina.

– Största lyftet för mig är faktiskt isoleringen. Det är härligt lugnt, man kan verkligen få ro. Förut hördes det när folk gick på toaletten, idag hör jag inte ens folk i trapphuset, säger Hans-Erik.

Smarta lösningar

Nu har Hans-Erik Vesterlund bott i sin nya lägenhet i ett halvår och vant sig vid alla smarta lösningar. Fräscht badrum, dolda el-, tele- och bredbandscentraler i hallen samt passivhusteknikens karakteristiskt djupa fönsternischer. Samtidigt som Hans-Erik mest tycker att de är jobbiga att städa sitter Carina och tittar på dem. Hon suktar.

– De är ju toppen, superbra att ställa blomkrukorna i, utbrister hon.

Ett av målen med att bygga om fastigheterna är att sänka energiförbrukningen från 216 KWh till 92 KWh. Det ska uppnås genom teknikens fördelar och via individuell mätning.

En stor del av den värme som ändå går åt till att värma husen produceras med hjälp av värmeväxlare. Utöver dem är det fjärrvärme som ska förse husen med värme när det behövs lite tillskott på vintern. För att spara energi har lägenheterna snåla kylar och frysar och det finns bara en radiator per hus, den sitter i trapphusets entré.

– Den enda extra energin som man teoretiskt kan tillföra varje lägenhet kommer från handdukstorken i badrummet, säger Carina.

Föregående artikel Ingen stiltje för vindkraften
Nästa artikel Nytt byggsystem för klimatsmarta trähus

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här