Många människor undrar hur framtiden kommer se ut. Ingen kan med säkerhet förutspå den närmaste framtiden. Vi på Borätt Forum har återigen pratat med Leif Hässel för att få svar på några intressanta frågor.
Hur länge klar vi en nedstängning av samhället ( både i Sverige och andra länder) och vilka ekonomiska och sociala effekter får det?
Korta svaret är – ej så länge till, men lyckligtvis kommer dels positiva signaler om att länder börjat lätta nedstängningen, dels att toppen på antal dödsfall per dag nått toppen i många länder samtidigt som nya IVA-fall minskar. Hur snabbt vi kan återgå till normalt läger beror på länders förmåga att klara IVA-patienter. I Sveriges fall ser det gynnsamt ut.
Trump är angelägen om att öppna landet snarast möjligt, inte minst av återvalsskäl eftersom den ekonomiska situationen kommer att påverka hans möjligheter att bli återvald. Vi får nog räkna med att svensk BNP faller med minus 5 procent i år och att arbetslösheten stiger till 10 procent, men förhoppningsvis är det en kortsiktig botten innan det blir bättre. Till skillnad från andra kriser är det främst tjänstesektorn som drabbas. Jag tror inte vi behöver vara rädda för något 30-talsscenario.
Vad är det mest sannolika scenariot i dag?
För närvarande är det allt fler länder som börjar ”öppna” sig och börjar återgå stegvis till normal situation som dock kommer att ta lång tid. Det mest troliga är vad ekonomer kallar ett U-scenario, vilket innebär att konjunkturen är synnerligen svag andra kvartalet och börjar sedan sakteliga återhämta sig. Totalt sett är vi tillbaka i full produktion mot slutet på året. Jämför med utvecklingen i Kina som sägs vara i full produktion inom industrin, men däremot inte i tjänstesektorn som tar längre tid. Det finns alltså skäl att inte vara för pessimistisk.
På vilka sätt hjälper kraftfulla stimulanser inom finans- och penningpolitik Brf och inte minst att räntor förblir låga under lång tid?
Riksbanken har förklarat att de kommer att ”do whatever it takes”, det vill säga inflationsmålet är inte i fokus utan tillväxt och sysselsättning. Vi har länge misstänkt att vi kommer att få uppleva en längre period av låga räntor (styrräntor nära noll procent), men nu kan vi vara ännu mer säkra att så förblir. Det återstår att se om Riksbanken sänker räntan igen men de kvantitativa lättnader de gjort är än viktigare. I nuläget tror jag inte bankernas marginaler kommer att öka mot kund, men skulle kreditförluster ta fart ökar risken. Det faktum att räntor förblir låga har mycket stor betydelse för hushåll och företag, men självklart gynnar det även börsen.
Det vi kan konstatera är att främst små företag med sämre likviditetssituation kommer att gå i konkurs. Fördjupas krisen kommer mer åtgärder, som antagligen blir riktade mot hushåll och mindre/medelstora företag. Den svenska regeringen kommer att öka de finanspolitiska stimulanserna, särskilt som vi har lägre statsskuld i förhållande till BNP än de flesta länder och har därmed större frihetsgrader.
Tyvärr räcker nog inte denna positiva faktor mot stigande arbetslöshet (lägre hushållsinkomster) och svag börsutveckling, som dämpar efterfrågan på bostadsrätter, byggande och lokaler.
Hur stor blir den negativa effekten på svensk arbetsmarknad och vilka konsekvenser får det på bostadsmarknaden?
Det står utom all tvivel att effekten på arbetsmarknaden blir stor där arbetslösheten åtminstone kortsiktigt stiger över 10 procent , vilket även betyder att effekten på bostadsmarknaden blir påtaglig. Fallande börskurser minskar hushålls förmögenhet som även det påverkar bomarknaden negativt. Det är tur att räntor ligger på extremt låga nivåer. Räkna med att bostadsrätts- och villapriser faller med närmare 10 procent kortsiktigt samt lägre omsättning på bomarknaden och att många mäklare får intjäningsproblem.
Som potentiell köpare av bostadsrätt är det viktigt att beakta bankers hantering av lönelöften, som kan förändras om du förlorar jobb/intäkter. Det är nog även klokare att sälja först och köpa därefter.
Hur är möjligheten att bromsa eller minska bolåneamorteringar?
Stora. Eftersom finansinspektionen i början av april beslutade att det var tillåtet för bankerna att ge sina bolånekunder (hushåll och företag) möjlighet att ansöka om amorteringsfrihet till den 31 augusti 2021. Bankerna har accepterat kunders ansökan om tillfällig amorteringsfrihet i stor utsträckning. Det ska dock betraktas som en tillfällig åtgärd som knappast blir bestående, amorteringskrav är här för att stanna långsiktigt.
Börsen och bostadsmarknaden, hur kommer samspelet att bli framöver?
Det finns ett tydligt samband mellan dyrare bostadsrätter/nyproduktion av mer lyxig karaktär och börsutveckling. Även om börsen återhämtat sig något från det kraftiga fallet är påverkan så här långt helt klart negativ. På längre sikt finns det all anledning att vara optimistisk eftersom låga räntor består och en demografisk situation som efterfrågar boende.
Hur stor är risken att din förening tvingas öka avgifter inom kort?
Det beror på om din förening har hög intäktsandel från uthyrning av lokaler. Om hyresgäster ställer in betalningar (vakanser uppstår) eller får någon typ av kompensation (till exempel hyresfrihet under några månader) finns en uppenbar risk att föreningar tvingas öka avgifter. Just nu pågår många förhandlingar mellan föreningar och hyresgäster, där vi får vänta på utkomsten.
Vad kan vi tro om omsättningen och nybyggnation på svensk bostadsmarknad?
Förutsättningarna har försämrats radikalt, räkna med både lägre omsättning och minskat byggande. Det är rimligt att priset på bostadsrätter åtminstone inte stiger det närmaste året. Den snabba och kraftiga försämringen på svensk arbetsmarknad medför att hushållens inkomster försämras, vilket rimligen får effekt på både priser, omsättning och nybyggnation av bostadsrätter. På lite sikt finns dock efterfrågan eftersom såväl låga räntor och demografi (bostadsbrist) vilket håller emot alltför stora nedgångar.
Kommer vi att lyckas undvika en finanskris och därmed att bankernas marginal ökar?
Mycket tyder på att vi kan undvika bankris och därmed stigande marginaler som betyder högre låneräntor. Banker kommer att få ökade kreditförluster där några banker redan gjort stora reservationer i sina rapporter. Lyckligtvis är bankerna och det finansiella systemet i gott skick samtidigt som centralbankerna agerat mycket resolut. Börjar vi däremot få se omfattande konkurser (som har med tiden att göra då vi stänger ner länderna) riskerar naturligtvis stora kreditförluster i banksystemet att medföra att den livsviktiga kreditgivningen begränsas. Lyckligtvis har vi erfarenheter från finanskrisen som gör att vi erfarenhetsmässigt står mer redo.
Konjunkturfallets storlek kommer att avgöra detta, som i sin tur är beroende av hur länge länder stängs nere. Eftersom vi är en liten öppen ekonomi är det av vikt att även ändra länder avslutar sin nedstängning.
