Det var i mitten av december 2016 som den rödgröna majoriteten i Stockholms kommunfullmäktige valde att klubba igenom en höjning av tomträttsavgälderna inom Stockholm stad,
Det gäller innerstaden men också bland annat: Bromma, Enskede, Gröndal, Liljeholmen, Hägerstensåsen och Kärrtorp. Liberalerna har varit emot beslutet. De allra flesta brf äger sin mark men ett stort antal som står på tomträtt kommer nu att drabbas av höjda avgifter. De nya hyrorna för mark införs successivt under fem år.
Höjningen kommer stegvis när tomträttsavgälderna löper ut och Liberalerna menar att det kommer att bli kännbart för många bostadsrättsföreningar som måste höja månadsavgifterna för de boende. Man har räknat på en normtre på 77 m2 och en höjning med cirka 1 000 kronor i månaden. Därtill kommer en värdeminskning för lägenheten.
– Det kan handla om en halv miljon för en normlägenhet på 77 m2 just i dag men efter en tid är den minskningen borta i och med att marknadspriserna för bostäder ökar hela tiden, säger Björn Ljung som är vice gruppledare för Liberalerna i Stockholm stad.
– Det som är märkligt är att beslutet sker kommunvis. En bostadsrättsförening på andra sidan kommungränsen, exempelvis i Solna, berörs ju inte alls trots att det är samma fastighets- och markpriser där.
INDEXERING AV TOMTRÄTTSAVGÄLDER
– Det nns en stor majoritet i riksdagen för ett system med indexering av tomrättsavgälder och det skulle underlätta för alla bostadsrättsföreningar. Förslaget finns redan och är lätt att genomföra utan någon längre beredningstid. Tomträttsavgälderna ligger still i tio eller 20 års intervall medan mark- och fastighetspriser stiger i tätortsregionerna och därför blir nu höjningen kännbar för de drabbade bostadsrättsföreningarna, säger Björn Ljung.
Frågan är nu om era byggen av nyproduktion kommer att stoppas eller senareläggas då de blir för dyra att byggas.
– Beslutet kan få en sådan effekt att det blir en tillfällig minskning av produktionen av bostäder i exempelvis Norra Djurgårdsstaden och i Hagastaden, säger Björn Ljung.
Jan Valeskog, ordförande i exploateringsnämnden och vice nansborgarråd säger så här:
– För det första är höjningen olika för varje enskilt fall. För det andra så har de bostadsrättsföreningar som inte köpt sin mark lägre kostnader än de föreningar i fastigheter som äger marken. Ett bra exempel på det är hyresrätter som såldes av staden för ett antal år sedan och sedan ombildades till bostadsrättsföreningar. De hyresrätter som stod på en tomträtt och inte friköpt mark fick köparna betala ett lägre pris för – just på grund av att de inte ägde marken, säger han.
Jan Valeskog poängterar att det är viktigt för den som köper en lägenhet i en bostadsrätt att personen verkligen kontrollerar hur det ser ut med vem som äger marken där fastigheten står.
– De flesta som bor i en förening där man inte äger marken vet om det här – det är ingen överraskning för dem. Att föreningen hyr marken och inte äger den ska även den som köper lägenhet ta reda på, precis som att man tar reda på om det ska bli ett stambyte eller någon annan större renovering i fastigheten, säger Jan Valeskog.
