Leif Hässel från Kammarkollegiet ger våra läsare lite tankeställare och tar gärna emot era tankar och frågor.

Leif Hässel från Kammarkollegiet. Några frågeställningar att beakta

Veckans 3-snabba:

Några frågeställningar att beakta löpande 

  • Hur länge klarar vi en nedstängning av samhället (i både Sverige och andra länder)? Inte särskilt länge, men tidsaspekten är avgörande för hur stor effekten ska bli på bl.a företag och arbetslöshet. Ju längre tid, desto större effekt. Sverige är en liten öppen ekonomi som är mycket beroende av omvärlden. Det finns en målkonflikt; åtgärder mot att begränsa och fördröja smittspridning och stora ekonomiska och sociala kostnader som det kan förorsaka. Nämnda målkonflikt måste hanteras av politiker.

Faktum kvarstår;  ju längre vi stänger ner samhället desto större sociala och ekonomiska konsekvenser. Våra politiker behöver fundera på ovan nämnda målkonflikt och överväga att nämna ett ”ungefärligt datum” för slutet på nedstängningen. Detta gäller naturligtvis i högre grad i andra länder än Sverige. 

 

  • Vilka ekonomiska och sociala effekter får det? Det kommer att bli en kraftig nedgång i BNP under andra kvartalet och just nu är det omöjligt att svara på hur lång tid det tar innan vi är tillbaka på nuvarande nivå. Vi får räkna med att livskraftiga företag går under eftersom de inte klarar en situation då efterfrågan försvinner. Räkna med kraftigt stigande arbetslöshet och med det stigande sociala problem.

Vi får nog räkna med att svensk BNP faller med -4 procent i år och att arbetslösheten stiger till 9 procent. Till skillnad från andra kriser är det främst tjänstesektorn som drabbas. Notera även den dramatiska förändringen under de senaste två veckorna i USA där 6 procent av arbetskraften tappat sina jobb.

 

  • På vilka sätt hjälper kraftfulla stimulanser inom finans- och penningpolitik Brf? Det är mycket viktiga och snabba åtgärder som satts in, både i Sverige och i flertalet länder. Vi kan i nuläget inte svara på hur stor effekt de har. Det vi kan konstatera är att företag (särskilt små företag samt företag med sämre likviditetssituation) främst kommer att gå i konkurs. Fördjupas krisen kommer mer åtgärder, som antagligen blir riktade mot hushåll och mindre/medelstora företag.

Även om den svenska regeringen presenterat omfattande krisprogram kommer det att krävas mer. Noterbart är att t ex USA och Tyskland presenterat stimulansåtgärder som varit betydligt större än de svenska (i förhållande till BNP). Sverige har lägre statsskuld i förhållande till BNP än de flesta länder och har därmed större frihetsgrader.

 

  • En positiv faktor – låga räntor längre. Vi har länge misstänkt att vi kommer att få uppleva en längre period av låga räntor (styrräntor när noll procent), men nu kan vi vara ännu mer säkra att så förblir. Tyvärr räcker nog inte denna positiva faktor mot stigande arbetslöshet (lägre hushållsinkomster) och svag börsutveckling, som dämpar efterfrågan på bostadsrätter, byggande och lokaler.

Återstår att se om Riksbanken sänker räntan igen men de kvantitativa lättnader de gjort är viktigare. I nuläget tror jag inte bankernas marginaler kommer att öka mot kund, men skulle kreditförluster ta fart ökar risken.

 

  • Vilka risker finns att föreningar tvingas öka avgifter inom kort? Den främsta risken löper föreningar som har hög intäktsandel från uthyrning av lokaler. Om hyresgäster ställer in betalningar (vakanser uppstår) eller får någon typ av kompensation(ex hyresfrihet under några månader) finns en uppenbar risk att föreningar tvingas öka avgifter.

Just nu pågår säkert många förhandlingar mellan föreningar och hyresgäster, där vi får vänta på utkomsten.

 

  • Hur stor blir den negativa effekten på svensk arbetsmarknad och vilka konsekvenser får det på bostadsmarknaden? Det finns en mycket stor risk för att arbetslösheten stiger snabbt och att därmed hushållens inkomster minskar. Räkna åtminstone med lägre omsättning och ett mindre prisfall.

Det står utom all tvivel att effekten på arbetsmarknaden blir stor, vilket även betyder att effekten på bostadsmarknaden blir påtaglig. Omsättningen har fallit markant och räkna med att många mäklare får intjäningsproblem.

 

  • Vilken effekt på börsfallet på bostadsmarknaden? Stor effekt generellt men särskilt på lite dyrare bostadsrätter och nyproduktion av mer lyxig karaktär. Definitivt en effekt, sedan får vi se hur länge den varar.

  

  • Vad kan vi tro om omsättningen och nybyggnation på svensk bostadsmarknad? Förutsättningarna har försämrats radikalt dvs räkna med både lägre omsättning och minskat byggande. Det är rimligt att priset på bostadsrätter åtminstone inte stiger det närmaste året.

Den snabba och kraftiga försämringen på svensk arbetsmarknad medför att hushållens inkomster försämras, vilket rimligen får effekt på både priser, omsättning och nybyggnation av bostadsrätter. På lite sikt finns dock efterfrågan eftersom såväl låga räntor och demografi (bostadsbrist) vilket håller emot alltför stora nedgångar.

 

  • Kan vi undvika finanskris? Ja definitivt eftersom bankerna och det finansiella systemet är i gott skick i utgångsläget. Vidare har kraftfulla centralbanksåtgärder minskat risken. Låg risk för tillfället, men börjar vi få se omfattande konkurser (som har med tiden att göra då vi stänger ner länderna) riskerar naturligtvis stora kreditförluster i banksystemet att medföra att den livsviktiga kreditgivningen begränsas. Lyckligtvis har vi erfarenheter från finanskrisen som gör att vi erfarenhetsmässigt står mer redo.

Konjunkturfallet storlek kommer att avgöra detta, som i sin tur är beroende av hur länge länder stängs nere. Eftersom vi är en liten öppen ekonomi är det av vikt att även ändra länder avslutar sin nedstängning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *