Brf Tibble i Kungsängen byggdes i slutet av 1970-talet var det en av Stockholms största föreningar.Det här var på miljonprogrammets tid och husen byggdes därefter. Idag är de mer än 40 år gamla och lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller energieffektivitet.Föreningens styrelse arbetar aktivt med energifrågorna.Därför införs energismarta lösningar i takt med att renoveringsbehov uppstår i husen.Tilläggsisoleringen var den senaste åtgärden. Den kommer att ha betalat sig på bara några år.
Ulf Engström är ordförande i brf Tibble sedan åtta år tillbaka och boende i området sedan 1982. Han har suttit i styrelsen sedan 1985 och jobbat mycket med ekonomi och ombyggnadsfrågor.
En fjärdedel av föreningens årskostnader läggs på energi. Här är det fjärrvärme som gäller för uppvärmningen, den inköps från Eon. Elräkningarna står medlemmarna individuellt för, sedan nio år tillbaka. Elen upphandlas gemensamt och i samarbete med några andra HSB-föreningar.
– Vi har tillsammans förhandlat oss fram till en ganska unik uppgörelse där vi köper el från Eon på terminskontrakt, med kvartalsvisa prisjusteringar. I tre år har vi kört den modellen och vi kan se när vi jämför med statistik från andra föreningar att vårt pris ligger en bit under alla andra lösningar, säger Ulf.
För nio år sedan installerades elmätare i alla lägenheter för att möjliggöra en individuell debitering. Det visade sig vara ett riktigt snilledrag. När den egna faktiska förbrukningen blev synlig för medlemmarna sjönk den överlag.
– Man kan säga att de första åtta åren tjänade vi in till ett gratis nionde år. Så mycket minskade elförbrukningen, konstaterar Ulf.
Det har var för några år sedan och föreningen blev uppmärksammad i pressen. Följden av det blev ett telefonsamtal från företaget Cremab som jobbar med tilläggsisolering.
– Cremab frågade om de fick komma och titta på vindarna och räkna på vad en tilläggsisolering skulle kosta, berättar Ulf. Eftersom föreningen genomfört en energibesiktning och fått påpekanden om att vindisoleringen var under all kritik, nappade Ulf och hans kollegor i styrelsen på förslaget.
– Vi hade inte ens tio centimeter isolering på bjälklagen, så vi förstod att det fanns anledning att göra något åt det. Problemet var bara att husen här har platta, inåtlutande tak så det var inte givet att det skulle funka utan vidare. Ulf berättar att flera andra entreprenörer som kontaktats inte kunde ge någon garanti för att man skulle lyckas blåsa in isolering i alla hörn och skrymslen i de trånga utrymmena.
– Men Cremab hävdade att de skulle klara det, så efter att vi först tagit referenser på dem hos andra fastighetsägare fick de grönt ljus för sitt förslag.
I september förra året drogs arbetena igång. Två arbetslag från Cremab jobbade sig igenom husen, ett efter ett. De femtio bostadshusen har en total vindsyta på 31 000 kvadratmeter, så det var inget litet jobb som skulle utföras. För att härbärgera all isolering – Cremab arbetar med cellulosaisolering som i sig är energisnål att tillverka – hyrde brf Tibble en intilliggande parkeringsplats av ett fastighetsbolag. Dit gick långtradare med cellusolabalar i skytteltrafik från fabriken.
De två arbetslagen jobbade sig igenom hela området på två månader. När de lämnade platsen var alla nöjda, inte bara Ulf Engström och hans styrelsekollegor.
– Cremab gjorde ett verkligt professionellt jobb. När det någon gång till exempel hände att någon medlem fick isolering nerblåst på sin balkong var deras killar där på en gång med en dammsugare och tog hand om det hela!
Hur blev då resultatet – i energihänseende? Den frågan tycker Ulf Engström är lite för tidigt att ge ett riktigt svar på. Föreningen har lite hemläxa att göra först.
– Nu ska vi installera nya termostatventiler i alla lägenheter först. Det jobbet ska inledas efter årsskiftet. Först när de är installerade är det meningsfullt att se över reglersystemet för värmet och fintrimma det. Sedan förväntar jag mig att resultaten av trettio centimeter extra isolering på vindarna ska uppenbara sig!
I samband med termostatbytena kommer lägenhetstemperaturen att sänkas till 21 grader i lägenheterna. Tilläggsisoleringen ger utrymme för detta eftersom lägenheterna på översta våningen i trevåningshusen nu inte längre lider av den bristande isoleringen på vinden.
– Det är faktiskt så att även om vi inte ännu kan se de verkliga besparingarna på våra fjärrvärmeräkningar så har våra medlemmar med lägenheter på översta våningen inte klagat på att de har det kallt denna vinter. Och på samma vis har de inte heller klagat på värmen i lägenheten under varma sommardagar. Vi bytte papptaken till tak i rostfritt stål för några år sedan och sedan dess har strålningsvärmen gett problem under soliga dagar, men inte nu längre, konstaterar Ulf.
Att genomföra tilläggsisoleringen har kostat föreningen cirka fem miljoner kronor. Cremab presenterade en kalkyl där åtgärden i princip skulle vara intjänad på ett par år, men eftersom det återstår en del att göra innan den slår igenom fullt ut, räknar Ulf med att det ska ta längre tid.
– Vi får se när vi får data på värmeförbrukningen över nästa vinter, säger Ulf. Men, tillägger han, det spelar ingen roll om det tar fem, sex eller till och med åtta år. Det lönar sig ändå, och komfortförbättringen i lägenheterna är bara den värd den här investeringen, menar han.
Med en fjärrvärmeräkning på 8,5 miljoner om året och ett par hundra tusen ytterligare efter aviserade prisökningar betyder varje procent i minskad energiförbrukning en massa pengar.
