För bostadsrättsföreningen Fleming kom de nya tomträttsavgälderna som en chock. Med en höjning på över hundra procent kan de behöva höja månadsavgifterna kraftigt eller skjuta på kommande renoveringar för att ha möjlighet att betala den nya avgälden.
När de nya tomträttsavgälderna aviserades var bostadsrättsföreningen Fleming, på Kungsholmen i Stockholm, snabba med att tillsätta en kommitté som skulle se över vad de nya tomträttsavgälderna innebar, hur regelverket såg ut, och vilka alternativ som fanns för föreningen.
I dag, när man vet mer, anser Christian Fredrikson, vice ordförande för bostadsrättsföreningen och medlem i tomträttskommittén, att de nya avgifterna kommer påverka föreningens ekonomi negativt. Bland annat skulle föreningens månadsavgifter behöva höjas rejält, från att utgöra tjugo procent av månadsavgifterna till att utgöra trettioåtta procent.
– För mycket pengar skulle gå till tomträttsavgälden i stället för till amorteringar och underhåll.
TRE ALTERNATIV ATT SPELA MED
Bostadsrättsföreningen Fleming återfinns i St: Eriksområdet. När området byggdes under 90-talet ville dåvarande fastighetsborgarrådet, Annika Billström, att vilken Stockholmare som helst skulle ha råd att bo där. Det gjorde att insatserna blev låga men skulderna för bostadsrättsföreningarna höga. Nu när området är runt tjugo år gammalt är det dags för en del underhåll av fastigheterna, och många av åtgärderna som behöver göras är kostsamma. Med den nya tomträttsavgälden hamnar många av föreningarna i St: Eriksområdet i en sits där ekonomin inte räcker till.
Christian Fredrikson menar att man i BRF Fleming har tre alternativ i nuläget. Ett alternativ är att acceptera den nya tomträttsavgälden, som höjs från åttahundrafemtiotusen kronor per år till två miljoner kronor, och finansiera den med kraftigt höjda månadsavgifter samt skjuta på underhållet av fastigheten.
Alternativ nummer två är att försöka förhandla om tomträttsavgälden med Stockholm Stad. Men även om en förhandling går bra tror inte Christian Fredrikson på några större minskningar av tomträttsavgälden. I stället tror han att den kommer att stiga med minst dubbelt så mycket mot i dag.
Det tredje alternativet som föreningen har är att friköpa marken. Men det menar Christian Fredrikson kan bli svårt om man har stora renoveringar framför sig.
– Det kan vara svårt att låna pengar till kommande renoveringar om föreningen redan har lånat till att friköpa marken. Det här är en jättestor fråga.
STOR SKILLNAD MELLAN OLIKA TYPER AV BOENDEFORMER Christian Fredrikson anser liksom
HSB Stockholm att det är orättvist att Stockholm Stad gör skillnad mellan småhusägare och bostadsrättsföreningar vid friköp. Särskilt eftersom bostadsrättsföreningar med radhus omfattas av den femtioprocentiga rabatten.
– Det finns en likställighetsprincip i kommunallagen som aldrig har blivit rättslig prövad i högsta förvaltningsdomstolen. Därför nns det inget prejudikat i frågan vilket gör det möjligt att driva ärendet till domstol”, säger Christian Fredrikson och fortsätter: ”Man kan inte pungslå medborgarna på det här sättet. Framför allt måste Stockholm stad inse att de måste behandla alla medborgare lika. Det ska inte vara någon skillnad om jag bor i ett småhus eller i en bostadsrättsförening.
Eftersom marken enbart kan köpas av den som har tomträtten ställer sig Christian Fredrikson även frågande till hur markvärdet räknas ut. Och när taxeringsvärdet räknas ut från det värde som Skatteverket konstaterar att fastigheten har menar Christian Fredrikson att man även beräknar värdet på de investeringar som redan är gjorda av bland annat föreningen.
– Vi och det företag som byggde fastigheten har investerat i marken med bland annat vägar, el och vatten. Om Stockholm Stad nu väljer taxeringsvärdet borde man åtminstone återbetala exploateringskostnaden som vi redan har betalat. Annars får vi betala för samma sak två gånger.
Enligt Christian Fredrikson borde kommunerna runt om i landet behandla friköp och tomträttsavgälden på samma sätt, något de inte gör i dag.
– Alla räknar inte upp markvärdet som Stockholm Stad gör och det ser väldigt olika ut beroende på var i landet man bor. Man borde åtminstone följa samma beräkningsmodeller och utgångslägen.
Har ni kunnat förbereda er för det här på något sätt?
– Vi har ju sett hur taxeringsvärdena har stigit och insåg att det skulle få konse- kvenser på våra avgälder så småningom. Men ingen kunde föreställa sig att man skulle trycka upp avgälderna med över hundra procent och lägga till en ränta som man inte sett på över femton år.
Hur vill ni att frågan ska lösas för er?
”Målet är att få köpa loss marken till ett rimligt pris som vi kan räkna hem det på något sätt”, säger Christian Fredrikson men poängterar att kommittén fortfarande utreder frågan och att det kommer ta ett tag innan man vet exakt hur man ska lösa den nya tomträttsavgälden.
