Drygt 200 bostadsrättsföreningar har tävlat i att spara energi i Fortums årliga värmetävling. Resultatet av tävlingen kungjordes vid energibolagets klimatseminarium den 22 april. Seminariet bjöd på många goda argument till fortsatt arbete med energieffektivisering. Det är nämligen en bekymmersam framtid som utmålas när man tittar närmare på hur klimatet utvecklas här på jorden – också i en förhållandevis energieffektiv stad som Stockholm.
Det var näst intill fullsatt på Folkoperan i Stockholm när Fortum avhöll sitt årliga klimatseminarium. Intresset var inte helt oväntat stort, mot bakgrund av det enorma fokus som massmedia, politiker och andra haft på klimatfrågorna det senaste året. En annan yttring av det stora klimatintresset är att antalet deltagare i Fortums värmetävling bland fjärr-värmeanslutna bostadsrättsföreningar i år var dubbelt så stort som tidigare. 218 bostadsrättsföreningar deltog i årets tävling och fem av dem hyllades som vinnare på klimatseminariet.
Innan det blev dags att hylla årets vinnare i värmetävlingen fick seminariets deltagare ta del av några intressanta före-drag, tänkta att tjäna som inramning till värmetävlingen. Stockholmskännaren och författaren Björn Sylvén inledde det hela genom att ta alla med på ett bildrikt strövtåg genom 1950- och 60-talens Stockholm City. Det var en stad där Skeppsbron till en början var porten till omvärlden, med rykande skorstenar från ångbåtar och andra fartyg som förde gods och människor till kungliga huvudstaden.
– Fartygsröken tävlade länge med röken från tusentals skorstenar runtom i staden om att bidra till det rökdis som ofta låg över Stockholms gator, berättade Björn Sylvén. På den här tiden värmdes ju Stockholms bostäder av massor av enskilda värmekällor – först kaminer och ugnar i varje lägenhet och senare panncentraler i varje fastighet. Koks- och vedhandlare var vanliga syner på gatorna och i varje fastighet fanns stora förråd av ved, kol eller koks.
– Von Rosenska huset på Östermalm var det första huset i staden som på artonhundratalet fick vedeldad centralvärme, men liksom många andra vackra hus från svunna tider är det numera rivet och ersatt av en betonglåda.
Planerade efter P-husen
Det var framför allt när 1960-talets stadsplanerare började rita om Stockholm som många av de vackra och kulturhistoriskt värdefulla husen försvann. Deras utgångspunkt i planeringen var att gatorna skulle göras breda nog för att snabbt tömma de planerade parkeringshusen. Då fick många hus rivas för att ge plats för biltrafiken. Björn Sylvén nämnde de Sagerska husen på Hamngatan som ett typiskt exempel.
– I ett av husen bodde byggherren Sager, som var en inflytelserik man. Han lät täcka portgången med träkubb istället för gatsten för att inte bli väckt på morgonen av hästar på väg ut eller in ur fastigheten och fick till och med de styrande i staden att använda samma träkubb ute på gatan förbi hans bostad.
Björn Sylvén avslutade sitt föredrag med en bild på en av Stockholms många spårvagnar. Han menade att mitt i allt elände som drabbat Stockholms äldre bebyggelse är det ändå ett positivt tecken att spårvagnen nu tycks vara på väg tillbaka.
– Nu talar man om att dra spårvagnslinjer ända fram till Centralen. Vem hade vågat tro på en sådan sak då när vi vinkade av dem för sista gången 1967. Spårvagnarna hade då överlevt flera stora omvälvningar i staden men bedömdes inte klara övergången till högertrafik.
Tre omvälvande insikter
– Genom sin historia har mänskligheten hittills kommit till tre riktigt omvälvande insikter, berättade meteorologen Martin Hedberg i sitt föredrag. Efter flera år som meteorolog inom försvaret och senare på TV, leder han nu Swedish Weather & Climate Center, SWC, som verkar för att öka kunskapen om samhälls- och miljöfrågor i samhället.
– Den första insikten var att jorden är rund. Här tillskriver man greken Pythagoras, som levde på 500-talet äran av att få mänskligheten att börja ändra uppfattning.
– Tusen år senare kom insikt nummer två, den om att jorden rör sig omkring solen – och inte tvärtom – att slå igenom, med män som Copernicus, Gallileo och Kepler som upphovsmän.
Sedan dröjde det fyra hundra år till innan det var dags för den tredje insikten, men den kom faktiskt tidigare än vad många är medvetna om idag. Och den kom från en svensk vetenskapsman:
– Redan 1896 skrev svensken Svante Arrhenius i ett vetenskapligt arbete att "människan påverkar jordens klimatsystem". Det var den tredje insikten – och den viktigaste för oss idag.
Bevisen hopar sig
Martin Hedberg gav sedan en exposé över de olika bevis som nu hopar sig för att det verkligen är som Svante Arrhenius hävdade och att en global klimatförändring är på gång. Visserligen har jorden historiskt hela tiden gått igenom stora klimatförändringar med flera istider, bland annat, men det vi nu ser är inte några naturliga förändringar utan sådant som vi människor själva har skapat. Efter att ha förklarat vad växthuseffekten verkligen är för något och hur den fungerar, konstaterade Martin Hedberg att naturen är obeveklig och inte villig att förhandla med oss.
– Därför måste vi bestämma hur vi ska förhålla oss till klimathotet. Om vi ska leva som vi gjort tidigare och strunta i allt sammans eller om vi vill ha ett hållbart liv med välfärd som nås inom de ramar som naturen ger oss.
– Det är viktigare att låta bli att göra fel än att göra rätt, hävdade Martin Hedberg och pekade på "energi", "transporter" och "jordbruk" som de tre viktigaste problemområdena. Till sist pekade han på den stora potential som finns runt omkring oss, "i vädret" så att säga:
– Vi kan utvinna 10 000 gånger så mycket energi ur vind, sol och vatten, jämfört med den mängd vi utvinner idag. Därför är det en rent strategisk positionering att bygga vindkraft nu. Det är en investering som kommer att visa sig väldigt lönsam om några år, då elen blivit väldigt mycket dyrare.
Med sikte på framtiden
Kairos Future är ett svenskt företag som sysslar med framtids-studier. Erik Herngren är vd i företaget. Han pratade om trender och mediafokusering och om hur intresset för klimat-hotet faktiskt trotsar det normala beteendet hos massmedia och allmänhet. – När tidningarna började skriva om klimathotet för två år sedan trodde vi trendforskare att intresset skulle vara över efter en tid, men så har det inte blivit. Här ser vi inte den vanliga "hypen" kring en fråga utan ett bestående och stigande intresse, sade Erik Herngren.
Han fortsatte med att konstatera det faktum att det inte är mänskliga beteendeförändringar utan tekniska landvinningar som så här långt står bakom hela den minskning av koldioxidutsläppen som skett i Stockholm sedan sekelskiftet. Och att det nu krävs insatser också på det beteendemässiga planet för att komma vidare. Dagens Stockholmspolitiker planerar för en stad och en region som fortsätter att växa kraftigt i befolkning. Idag har Stockholm stad 750 000 invånare, om tio år 900 000, enligt planerna, och länet växer från 1,9 till 2,3 miljoner. Samtidigt blir "Stockholmsregionen" större geografiskt och ökar från 4 mil i omkrets till 18. Övergången från industri- till kunskapssamhälle har med-fört att det traditionella sambandet mellan tillväxt och resursförbrukning har brutits. Det går inte längre åt mer resurser för att öka samhällstillväxten, mätt i insatsvaror och liknande. Det är en positiv utveckling, framhöll Erik Herngren, men det finns ett viktigt undantag:
– Energikonsumtionsökningen får vi inte stopp på!
Å andra sidan, är det inte allom givet att Stockholm förlorar på att klimatet blir några grader varmare. Staden blir ju en behagligare plats att leva på.
Vinnaren sparade tredjedel av energin
– Vi på Fortum jobbar nu hårt i användarledet för att hjälpa kunderna minska energi. Energihjälpen på webben och den årliga värmetävlingen är viktiga inslag i det arbetet. Efter det konstaterandet var det dags att kungöra resultatet av årets Värmetävling. I den deltog 218 bostadsrättsföreningar som alla är kunder hos Fortum. Fem av dem fick titeln "vinnare" och främst bland de främsta var bostadsrätts-föreningen Kampementsbacken 1, hus C, på Gärdet i Stock-holm. Föreningens båda eldsjälar i energisammanhang, Hans Lindström och Birger Svensson, mottog blommor och publikens hyllningar.
– Vi jobbar numera som konsulter åt föreningen, men jag var tidigare ordförande och Birger fastighetsskötare, berättade Hans Lindström för BoRätt. De stora energibesparingar som föreningen åstadkommit har skett genom satsning på ny teknik.
– Nu leder vi ner ventilationsluften från lägenheterna i garagen och återvinner sedan värmen i den via en värmepump. Och så har vi skaffat oss ett samordnat datoriserat reglersystem för drift och övervakning av värmesystemet, förklarar en stolt Hans Lindström.
Bostadsrättsföreningen har 80 lägenheter och en förskola inrymd i huset. Med de åtgärder som vidtagit åstadkom föreningen en verklig energibesparing på 33,37 procent – med andra ord en tredjedel av energiförbrukningen.
Tvåa i Fortums värmetävling blev bostadsrättsföreningen Fatbursbågen och Fatburen Nedre, som sparade nästan lika mycket – 32,34 procent – och trea brf Snickaren 15, med en besparing på 25,4 procent av energiförbrukningen.
Ändrat beteende ger mycket
Bland de olika åtgärder som de tävlande föreningarna vidtagit för att minska sina energikostnader har ansträngningar att ändra de boendes beteende visat sig vara ett gott spår att följa. Att göra dem medvetna om vikten att var och en vara med och spara påverkar energianvändningen väldigt mycket. En av de tävlande föreningarna jobbade enbart med information till medlemmarna för att tydliggöra vilka kostnader som individen kan påverka när det gäller värme, vatten och el – och det gav goda resultat. Ett annat mer drastiskt råd som framfördes från tävlingsledningen var att låta sänka värmen i systemet i olika steg, tills boende hör av sig och klagar på värmen. Den åtgärden kan nämligen avslöja i vilka lägenheter problemen är särskilt stora med dåligt isolerade ytterväggar, otäta fönster och liknande!
