Den allt lägre inflationen blev till sist droppen som urholkade stenen och gjorde att Riksbanken äntligen valde att sänka styrräntan.
Beslutet var enhälligt även om vissa ledamöter hade svårare än andra att komma till detta beslut. Riksbanken lämnade även en prognos om vad de tror att styrräntan kommer att vara fram till år 2016 (den streckade linjen är deras senaste prognos). Där framgår att den aviserade reporäntehöjningen har skjutits fram i tiden.
Diagram: Riksbankens reporäntebanor vid olika tidpunkter år 2013
Riksbanken lägger nu alltmer fokus på att få upp inflationen och mindre på att bekämpa hushållens höga skuldsättning. Det är bra eftersom det nu är Finansinspektionen som har ansvar att bevaka skuldsättningen och Riksbankens ansvar att nå inflationsmålet på 2 procent. Nästa räntebesked från Riksbanken kommer den 13 februari. Då har inte inflationsstatistik för januari kommit vilket innebär att Riksbanken saknar information om sin viktigaste parameter för räntebeslutet. Därför kommer det att vara lugnt från Riksbanken fram till nästa möte i april. Sannolikheten för en sänkning är inte stor men om inflationen skulle fortsätta att sjunka så kan Riksbanken sänka reporäntan.
Diagram: Inflationen och reporäntan sedan inflationsmålet infördes 1993
Sverige påverkas också av vad som händer i andra länder. Om arbetslösheten i USA sjunker under 6 procent eller om inflationen stiger över 2 procent är det ganska troligt att den amerikanska centralbanken redan i sommar börjar prata om räntehöjningar. Den europeiska återhämtningen är betydligt svagare än den amerikanska. Den europeiska centralbanken lär inte höja styrräntan de kommande åren vilket gör det svårare för Riksbanken att höja eftersom det skulle försvåra för exportindustrin då kronan skulle stärkas.
