Som väntat förändrade Riksbanken inte reporäntan på sitt senaste möte. Två ledamöter vill sänka räntan medan övriga föredrog oförändrad ränta. Enligt Riksbanken är dock sannolikheten för en sänkning större än för en höjning. Min uppfattning är att det inte kommer fler räntesänkningar från Riksbanken denna gång. Den första höjningen bör komma i slutet av år 2014.
Reporäntan har betydelse för vilken utlåningsränta bankerna tar på rörliga lån. Skillnaden mellan reporäntan och utlåningsräntan har sjunkit under senaste året vilket innebär att bankerna har minskat sina marginaler (se diagrammet). Dock är marginalerna inte lika låga som de var i januari 2010.
Bankernas lönsamhet på bolån är inte uppseendeväckande hög. Däremot blir kunden mycket lönsam genom att han använder många kringtjänster. Bankernas lönsamhet är högst på fondsparande, följt av inlåning och därefter försäkringar. Oftast är prissättningen på dessa tre tjänster inte förhandlingsbara. Däremot kan man prisförhandla räntan på sitt bolån. En kund som använder sig av många kringtjänster hos banken bör prisförhandla om låneräntan. Den officiella låneräntan är oftast bara ett riktmärke att utgå ifrån. Hur tuff man kan vara i förhandlingen beror på hur många kringtjänster man använder sig av i banken.
Riksbanken vill höja bankernas riskvikter så att det blir dyrare att låna ut pengar till hushållen. En höjning enligt Riksbankens förslag skulle innebära att den rörliga boräntan kan höjas med mellan 0,4 och 0,6 procentenheter. Finansinspektionen som nu har ansvaret för makrotillsynen (där det ingår att se till att det inte byggs upp några obalanser i ekonomin) tycker det är bättre att invänta effekterna av de kommande kraven på en amorteringsplan för nya bolånekunder. Troligast är därför att förslaget om höjda riskvikter läggs på hyllan tills vidare. Några förändringar i ränteavdragen är inte heller att vänta eftersom det stundar ett val nästa år.
