Att sitta i en brf-styrelse är förknippat med ett juridiskt ansvar som är bra att känna till. De övergripande bestämmelserna om föreningens ledning finns i Lagen om ekonomiska föreningar (FL). I övrigt regleras styrelsens ansvar och rättigheter i de lokala stadgarna.
Bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ är årsstämman. Ordinarie årsstämma hålls en gång om året. Där utses en styrelse, som har ansvaret för den löpande förvaltningen och verksamheten mellan stämmorna. Styrelsen kan bli skadeståndsskyldig gentemot föreningen eller en enskild medlem om den avsiktligt bryter mot lagar och bestämmelser, eller om den genom slarv eller vårdslöshet vållar skada för föreningen eller någon medlem. Styrelsen är ytterst ansvarig för att föreningens förvaltning utförs på bästa sätt och att föreningen följer gällande lagar och bestämmelser.
Enligt FL svarar styrelsen för föreningens organisation och förvaltning av föreningens angelägenheter. Styrelsen ska särskilt se till att bokföringen sköts i överensstämmelse med lag och att förvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Huvudregeln är att en styrelseledamot ska vara medlem i föreningen. Stadgarna kan dock ange annat.
En viktig skillnad mellan en ekonomisk förening och en bostadsrättsförening är dock att bostadsrättsföreningen inte får ha en verkställande direktör.
Företräder föreningen
Styrelsen företräder föreningen utåt och har rätt att ingå avtal för föreningens räkning, samt att teckna dess firma. Det är styrelsen som utser firmatecknare, föreningsstämman kan inte utse firmatecknare.
En central princip i en bostadsrättsförening är den så kallade likabehandlingsprincipen. Den innebär att stämman eller styrelsen inte på ett illojalt sätt får gynna eller missgynna vissa medlemmar på bekostnad av föreningen eller andra medlemmar.
Firmatecknare ska registreras hos PRV. Det är den eller de personer som registrerats hos PRV som också kan binda föreningen gentemot tredje man.
Styrelsens sammansättning
En styrelse ska ha minst tre ledamöter, enligt FL. I stadgar för bostadsrättsförening anges antingen det bestämda antalet eller lägsta och högsta antalet ledamöter som ska utses och vem som utser dessa.
Även antalet suppleanter utses i enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna. Vidare anges mandattidens längd i stadgarna. Den får inte enligt lag överstiga mer än fyra räkenskapsår. Normalt är mandattidens längd två år. Givetvis får en styrelseledamot väljas om och detta kan ske i princip hur många gånger som helst.
Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande. Huvudregeln är att det är styrelsen som inom sig ska välja ordförande. Man brukar tala om att styrelsen konstituerar sig själv.
Styrelsebeslut
Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar (enkel majoritet). Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Styrelsebeslut bör fattas öppet och någon sluten omröstning bör inte förekomma, utom möjligen i valfrågor. Skälet är att varje styrelseledamot har ett personligt ansvar för de beslut han deltar i.
Enligt FL är styrelsen beslutsmässig om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter, eller ett högre antal som föreskrivs i stadgarna, är närvarande.
Styrelsens uppgifter
Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning långsiktigt förvalta föreningens angelägenheter och genom ett aktivt arbete skapa mervärde för medlemmarna. I stadgarna kan uppgifterna specificeras mer i detalj.
Grunden är självklart att förvalta föreningens fastigheter och övriga tillgångar och se till att de underhålls väl. I en förening där styrelsen har god kontroll över ekonomin kan månadsavgifterna hållas nere och det finns pengar till underhållet.
Att se till att redovisningen fullgörs enligt lag och att den ekonomiska förvaltningen är ordnad på betryggande och ändamålsenligt sätt är också naturligtvis viktigt.
Styrelsen kan delegera olika åtgärder till anställd personal, eller då det gäller till exempel teknisk eller ekonomisk förvaltning, till en särskild förvaltare. Den senare typen av delegering regleras vanligen genom mer eller mindre omfattande avtal och är vanligare hos större bostadsrättsföreningar.
Styrelsen ska även se till att deras arbete utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process.
Ansvarsfrihet
Frågan om ansvarsfrihet är en allvarlig fråga kopplad till möjligheten för föreningen att kräva skadestånd av styrelseledamöterna för ekonomiska skador de kan ha åsamkat föreningen.
Under årsstämman prövas frågan om styrelseledamöternas ansvarsfrihet. Vid ordinarie årsstämma är ansvarsfrihetsfrågan enligt lag en obligatorisk punkt på dagordningen. Frågan ska alltså inte tas upp på en extra föreningsstämma.
Beslutet är ett individuellt beslut rörande varje ledamot och dennes agerande som företrädare för föreningen. Det finns inget som hindrar att vissa ledamöter beviljas ansvarsfrihet men inte andra. Styrelseledamöterna själva ska inte rösta eftersom de är jäviga.
Minoriteten kan avgöra
Beslut om ansvarsfrihet fattas med majoritetsbeslut. Om ansvarsfrihet beviljas innebär beslutet att föreningen godkänner styrelsens förvaltning och avstår från att ställa skadeståndsanspråk mot styrelsen.
Det finns ett skydd för minoriteten inom föreningen. Denna kan, om den utgör minst en tiondel av de röstberättigade medlemmarna, rösta emot förslaget om att bevilja ansvarsfrihet och väcka talan om skadestånd mot styrelsen. Därmed får minoriteten i princip en vetorätt. Trots att en majoritet önskar bevilja ansvarsfrihet behåller minoriteten under maximalt ett år möjlighet att stämma den avgående styrelsen.
Vad händer sedan?
Även om en årsstämma i full enighet har beviljat en styrelse ansvarsfrihet finns det möjlighet för föreningen – i regel genom en nytillträdd styrelse – att kräva ersättning från den avgående. Förutsättningen är om det i årsredovisningen eller på annat sätt inte har lämnats riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för ersättningskravet. Vad händer när en styrelse inte får ansvarsfrihet? Svaret är: absolut ingenting! Någon måste agera för att något ska ske som att styrelsen eller den nämnda minoriteten väcker skadeståndstalan i domstol med yrkande om att få ersättning till föreningen för den ekonomiska ”förlust” som drabbat föreningen genom styrelsens förvaltning.
Svårt få skadestånd
Skadeståndstalan måste normalt väckas hos domstol inom ett år efter årsstämman. Tre år gäller om årsstämman inte varit fullständigt informerad om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för ersättningskravet.
Det ska understrykas att skadestånd till föreningen enligt lag endast kan komma i fråga om styrelseledamöter uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen när de fullgör sitt uppdrag, vilket lyckligtvis är mycket sällsynt.
