Vår förening har inte tecknat någon gemensam bostadsrättsförsäkring som tillägg till fastigheten, men vi har länge funderat på att göra det. Vi vet att de flesta av våra gran- nföreningar har gjort detta. Vad finns det för för- och nackdelar med att göra så?
Om jag hade fått den här frågan för fem år sedan så hade jag antagligen sagt att fördelarna
är större än nackdelarna och rekom- menderat er att teckna gemensamt bostadsrättstillägg. I dag är svaret inte lika enkelt och beror till stor del på i vilket försäkringsbolag man har tecknat fastighetsförsäkringen.
BOSTADSRÄTTSTILLÄGGETS HISTORIA OCH UTVECKLING
Trots att bostadsrättsformen har funnits sedan slutet av 1920-talet så utvecklades inget särskilt försäkrings- skydd för bostadsrättshavaren förrän i slutet av 1980-talet. Detta i sin tur be- rodde säkert på att självriskkostnaderna för föreningarnas fastighetsförsäkring var lägre och att föreningarna i mindre utsträckning än på senare tid krävde er- sättning från medlemmarna genom att åberopa reglerna om underhållsansvar.
När bostadsrättsförsäkringen först kom gjorde den det i form av ett tillägg till hemförsäkringen. Som bostadsrätt- sinnehavare behövde man alltså teckna en vanlig hemförsäkring med ett bo- stadsrättstillägg för att få ett skydd mot skador i sin lägenhet.
Alla försäkringsbolag som erbjöd hemförsäkring kunde inom kort även erbjuda detta bostadsrättstillägg och villkoren var mycket lika och priset
för tilläggsförsäkringen var blygsamt. Försäkringen tog sikte på att täcka den underhållsskyldighet medlemmen har för skador i sin lägenhet samt sådan fast inredning i bostaden som man själv hade bekostat och som därför inte täck- tes av föreningens fastighetsförsäkring.
Tyvärr räckte det inte med att införa denna tilläggsprodukt till hemförsäkringen – fortfarande saknade många bostadsrättshavare rätt försäkringsskydd, eftersom de inte valt att teckna sådant tillägg till hemförsäkringen eller, i många fall, helt och hållet saknade hemförsäkring. För föreningarna innebar detta en ekonomisk risk, eftersom föreningarna i samband med försäkringsskador i princip undantagslöst stod som beställare av reparationerna och därmed även fick betalningsansvaret för fakturorna. Även om fastighetsförsäkringen lämnade ersättning för stora delar av reparationskostnaderna måste föreningarna rikta krav mot enskilda medlemmar för de delar i reparationerna som medlemmarna ansvarade för och som inte hade ersatts av fastighetsförsäkringarna. När då en skadedrabbad medlem visade sig sakna rätt försäkringsskydd blev det i praktiken mycket svårt för föreningen att få ersättning för sitt stadgeenliga krav.
DETTA FICK TILL FÖLJD att det
blev vanligare att föreningarna, som ett tillägg till fastighetsförsäkringen, tecknade en gemensam bostadsrättsförsäkring. Även här var villkoren för bostadsrättstillägget väldigt likvärdiga i sin omfattning, eftersom försäkringsbolagen i princip tog den försäkringsprodukt man redan hade i hemförsäkringen och lade den i fastighetsförsäkringen. Därigenom kunde en inträffad skada regleras i sin helhet av det försäkringsbolag som hade försäkrat fastigheten. En annan fördel för medlemmarna var att man därigenom kunde spara in på sin privata hemförsäkringskostnad genom att helt enkelt säga upp sitt eget bostadsrättstillägg.
Men på senare år har såväl fastighetsförsäkringarna som bolagens bostadsrättstillägg utvecklats åt olika håll, vilket gjort att skillnaderna numera är betydligt större än för 5–10 år sedan. Vissa fastighetsförsäkringar har gjort inskränkningar i sin omfattning beträffande bostadsrättsföreningar, vissa bostadsrättstillägg har blivit mycket generösare än marknaden i stort, andra bolag har infört begränsningar i sina bostadsrättstillägg. Detta gör att man inte längre lika självklart kan rekom- mendera föreningar att teckna gemensamt bostadsrättstillägg, än mindre att rekommendera sina medlemmar att säga upp sina privata bostadsrättstillägg i hemförsäkringen.
MITT RÅD TILL FÖRENINGARNA är istället att ta hjälp vid upphandlingen av sin fastighetsförsäkring och att noggrant låta undersöka skillnaderna mellan olika bolags villkor. Om det bolag som erbjuder den bästa fastighetsförsäkringen också har en bra omfattning i sitt bostadsrättstillägg är det fortfarande en god idé att teckna även bostadsrättstillägget gemensamt. Om å andra sidan det bolag som har den förmånligaste fastighetsförsäkringen inte har lika starka bostadsrättstillägg bör man avstå från att teckna sådant skydd och tydligt informera sina medlemmar att de själva måste teckna sådant skydd via sin hemförsäkring. Just informationen till medlemmarna är central. Inte minst gäller detta för de föreningar som under ett antal år har haft gemensam bostadsrättsförsäkring, men som efter ny upphandling väljer att ta bort detta tillägg. I en sådan situation måste medlemmarna omedelbart få uppmaning att komplettera sina hemförsäkringar för att inte stå oskyddade i samband med en skada i lägenheten. ■
