AnnonsElectrolux

Skadefrågan

30 mar 2016

Vårt hus byggdes under 2014 av en stor entreprenör. Under den första tiden har vi upptäckt en del fel i byggnaden och lyckligtvis har dessa åtgärdats av entreprenören. Men i samband med detta har frågan om Byggfelsförsäkring dykt upp i styrelsen. Vi har konstaterat att vår förening inte har någon sådan. Borde vi inte ha det?

Sedan lagen om Byggfelsförsäkring
försvann 1 juli 2014 finns
inte längre något krav på att
teckna sådan vid nybyggnation. Före
det datumet var det en lagstadgad
obligatorisk försäkring som man var
skyldig att teckna, vare sig man skulle
bygga en villa eller ett flerfamiljshus.
Men den gamla byggfelsförsäkringen
var hårt kritiserad och en del av kritiken
var befogad enligt min mening.
TANKEN MED byggfelsförsäkringen
var att man som beställare skulle ha ett
försäkringsskydd för fel i byggnaden
som entreprenören enligt avtalet hade ett
ansvar för att avhjälpa, men inte kunde
eller inte ville. Då skulle försäkringen
träda in och hjälpa husägaren att få felen
och skadorna avhjälpta. De brister som
försäkringen kritiserades för var bl.a. att
den inte gällde för s.k. ”utvecklingsfel”.
Det betydde att om entreprenören hade
byggt huset med metoder och material
som vid tiden för uppförandet inte
medförde några kända problem så hade
varken entreprenören eller försäkringen
något ansvar för fel och skador som ändå
uppträdde efter några år. Ett aktuellt och
omskrivet exempel på sådana problem är
de s.k. enstegstätade fasaderna som var
en vanlig byggmetod i mitten av 90-talet
och fram till 2009 och som senare har
visat sig vara en riskkonstruktion och i
många fall medfört stora fuktproblem
för såväl villaägare som bostadsrättsföreningar.
När dessa fel först blev vanliga
fick husägarna besked om att detta inte
omfattades av de tecknade byggfelsförsäkringarna.
Nyligen kom dock en dom
från Högsta Domstolen som konstaterade
att dessa problem var fel som byggfelsförsäkringarna
skulle omfatta.
En annan del av kritiken mot den
gamla försäkringen var att den var
förhållandevis dyr och att försäkringsbolagen
genom åren sades ha betalat
ut väldigt lite ersättningar. Dessutom
upplevde man kontakterna med försäkringsbolaget
i samband med skador
som tungrodda och byråkratiska.
JAG SATT MED I DEN statliga utredning
som föregick slopandet av den
obligatoriska byggfelsförsäkringen.
Utredningens förslag gick i korthet ut
på att den dåvarande byggfelsförsäkringen
skulle tas bort, men att risken
för framförallt konsumenter skulle
bli alltför stor utan försäkringsskydd.
Därför föreslog utredningen införandet
av en ny förbättrad försäkring, där
bristerna som den gamla försäkringen
hade fått kritik för hade åtgärdats:
• Försäkringen skulle gälla för s.k.
utvecklingsfel,
• Försäkringsbolaget skulle vara
tvingad att reglera skador utan att
kunden först skulle vara tvungen att få
slutgiltiga besked från den ansvarige
byggaren,
• Man kunde välja ett lägre försäkringsbelopp
istället för hela byggkostnaden
för att på så sätt få en lägre
premie (och, förstås, en lägre nivå på
försäkringsskyddet)
Regering och riksdag var dock inte
beredd att införa en ny lagstadgad försäkring,
utan valde att enbart slopa den
gamla lagen om Byggfelsförsäkring.
Men möjligheten att frivilligt teckna
sådant försäkringsskydd som utredningen
föreslog har ändå öppnats. Idag
kan vissa försäkringsgivare erbjuda
fastighetsägare att teckna sådant skydd,
men det finns inget krav på att göra det.
I många fall skulle jag dock rekommendera
den försäkringslösningen, särskilt
om den entreprenör man anlitar inte
är så stor och ekonomiskt stark att det
finns risk för att entreprenören inte
finns kvar de kommande tio åren efter
slutbesiktning. Om entreprenören gått
i konkurs och försäkringsskydd saknas
kan det innebära stora problem för
fastighetsägaren. ■
Föregående artikel Dela bandsåg och bil med grannen
Nästa artikel Borättkvällar i vår

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här