Skatteverket vill istället införa en lägre skatt på försäljningsvinsten, från dagens 22 procent till 20 procent. Det medför också en förenkling av reglerna och nästan 2 miljarder årligen i ökade skatteintäkter. Från den 1 januari 2015 gäller den nya lagen, om den går igenom.
Skatteverket har fått i uppdrag av regeringen att först och främst se över reglerna för avdrag vid försäljning av bostadsrätt eller villa.
– Det anges inte uttryckligen att uppdraget även omfattar en översyn av uppskovsreglerna. Skatteverkets förslag om att slopa uppskovsmöjligheten har därför lämnats in som en bilaga och ingår alltså i den formella redovisningen av uppdraget, säger Olof Wallin, rättslig expert, Kapitalbeskattning på Skatteverket.
Idag är det totala uppskovsbeloppet 249,9 miljarder kronor fördelat på runt 600 000 uppskov. Uppskovssystemet infördes en gång i tiden för att motverka inlåsningseffekter och främja bostadsbyten.
En person får uppskov med maximalt 1 450 000 kronor sammanlagt, men måste betala en årlig ränta på uppskovsbeloppet, cirka 0,5 procent, eftersom det ses som en kredit från staten. Har man uppnått taket för uppskov efter en eller flera försäljningar av bostadsrätt eller villa så ska vinsten beskattas.
År 2002 gavs uppskov med 13,5 miljarder kronor och år 2012 var siffran uppe i 25,3 miljarder kronor. Att uppskoven skulle öka i den här omfattningen var inget man kunde drömma om när lagen instiftades. Det var för att inte skapa inlåsningseffekter då bostadsrätts-innehavare drog sig för att flytta, för att inte drabbas av en skatt på kanske flera hundra tusen kronor, och på så sätt ha mindre pengar att föra vidare till en ny bostad.
Ett annat skäl till att avskaffa uppskovet är att den ökade globaliseringen leder till mindre bra effekter av uppskovssystemet eftersom kontrollen försvåras då de skattskyldiga inte längre bor i Sverige. Den ökade rörligheten på personer och kapital kombinerat med EG-rättsliga aspekter gör att ett system med uppskjuten beskattning av kapitalvinster inte kan anses långsiktigt hållbart, menar Skatteverket.
De äldre reglerna ska dock tillämpas och uppskov ska beviljas både vid taxeringarna 2015 och 2016. Skatteverket tror att ett avskaffande av uppskovsmöjligheterna kan få följande konsekvenser för bostadsmarknaden:
1. Det kan få negativa konsekvenser om innehavaren av privatbostäder och privatbostadsrätter väljer att inte byta bostad. Detta medför att rörligheten på bostadsmarknaden minskar och att bostadsbeståndet inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt.
2. Man tror att bostadsuppskoven i viss mån bidragit till prisstegringen på bostadsmarknaden eftersom uppskoven möjliggjort finansieringen av en dyrare bostad. Om rätten att göra ett uppskov med vinsten tas bort, och man inte som tidigare kan investera stora delar av vinsten från den gamla bostaden i en ny, skulle detta kunna innebära en viss sänkning av priserna på bostadsmarknaden.
