Visst är det snyggt med kakelklädda badrum? Och tack vare alla heminredningstidningar är det ju ganska lätt att fixa sitt eget drömbadrum. Men det gäller att se upp. Det finns noggranna regler att följa för fackmän inom branschen. Klantiga hemmapulare kan bli utan försäkringspengar när väggar och golv börjar ruttna.
Fuktskador i kakel- och klinkersklädda utrymmen har länge varit ett ovälkommet dilemma för många som från början bara ville ha det snyggt i sitt badrum. Men sedan branschreglerna för kakel och klinker kom ser vattenskadorna ut att sakta minska. Och i och med att försäkringsbolagen idag kräver att branschreglerna följs och enbart behöriga platt-sättares arbete godkänns så har antalet oseriösa i branschen också blivit färre.
Dålig fuktisolering gav skador
Sammantaget ser det betydligt ljusare ut idag än under 70- och 80-talen då antalet vattenskador i våtutrymmen var som störst. När denna tråkiga trend väl analyserades framgick det att skadorna uppstått på grund av bristfällig eller obefintlig fuktisolering av golv och väggar. 1986 uppgick antalet vattenskador till 110 000 varav en tredjedel orsakats av dålig fuktisolering.
Kakelplattor var populära, men monterades direkt på underlaget utan något tätskikt. Samtidigt frångick man massiva väggar i konstruktionen till förmån för lätta skivor, som också absorberade fukt och vatten i högre utsträckning. Och, just det. I slutet av 80-talet började vi duscha oftare, som vi aldrig någonsin gjort innan.
Branschregler minskade problemen
Som svar på de ökande vattenskadorna gav byggkeramiska branschen 1988 ut de första "Branschreglerna för keramiska väggbeklädnader". Sedan dess har, enligt Byggkeramikrådet, antalet vattenskador av den här typen minskat med hälften.
Fem år senare kom regler för golv och väggar med krav på konstruktioner, provningsmetoder och arbetsutföranden.
De ytterligare skärpta branschreglerna för golv och väggar gavs ut 1995 och har sedan dess uppgraderats och moderniserats med jämna mellanrum. Senast i juli 2007 då Byggkeramikrådet bland annat lade till följande regler för våtrum:
• Krav på tätskikt på golv i tvättstugor, utrymmen med varmvattenberedare samt toalettrum. Krav enligt Boverkets byggregler, BBR 6.5331.
• Tätskikt skall inte läggas direkt på golvunderlag av skivmaterial.
• Kartongklädda gipsskivor skall inte användas i våtrum.
• Lutning på golv. Nya regler för golvlutning mot golvavlopp. Enligt Boverkets byggregler, BBR 6.5335.
• Ånggenomgångsmotstånd skall vara enligt Boverkets byggregler, BBR 6.5331
Tänk efter före att det verkligen är viktigt att följa reglerna vittnar otaliga vattenskador om. Hans Alstermo, före detta vd för Byggkeramikrådet, är inte sen att hålla med.
– Tänk dig noga för innan du lägger klinker eller kakel på ditt badrumsgolv. Underlaget måste vara rätt utfört, annars sitter du med en vattenskada om några år.
Hårda bud, men i grund och botten handlar det om goda råd för hur man handskas med ett mycket bra och tåligt byggmaterial. Han fortsätter:
– Ja, det är ju klart att vi vill sprida information om hur man sköter byggkeramiken så den blir så hållbar som den faktiskt är. 70-talet var plastmattornas rike i badrummet. Idag vill allt fler byta ut dessa mot ett keramiskt golv.
Kräv fotolegitimation
Mycket tack vare det stora intresset av design och hem-inredning har suget efter kakelklädda våtutrymmen ökat de senaste åren. TV-program och tidningar har väckt intresset och de gör det också möjligt för många att se och lära sig hur man gör för att snygga till det i badrummet. Men det inte alla som tänker på att både försäkringsbolag och fastighetsbolag idag vill att arbetet utförs av hantverkare som skaffat sig behörighet enligt Byggkeramikrådet. Om inte, kan det betyda dyra kostnader utan försäkring när väl skadan är framme.
– De som uppfyller våra krav får en behörighet de kan styrka med en fotolegitimation som vi utfärdat, säger Hans Alstermo.
Det är kanske en smula underligt att material som kakel och klinker som funnits i tusentals år inte innefattats av ett ordentligt reglerverk förrän nyligen. Men sanningen är att materielen användes flitigt fram till 50-talet för att sedan glömmas bort under bygghysterin på 60- och 70-talet, till förmån för heltäckande plastmattor.
Regelverket för plattsättning i våtutrymmen har accepterats av hela byggindustrin och används idag som ett dokument som utgör skillnaden på slarv och fackmannamässigt arbete. Viktigt för alla seriösa fackmän men också för alla som vill förnya sina egna våtrum. Alltså, var noga med att kolla upp att företaget verkligen är certifierat.
