Utvecklings- och kunskapsföretaget JIFAB tillämpar vad de kallar socioteknik, en kombination av mjuk sociologi och hårdvaran teknik.
Vi kan spara väldigt mycket genom styrelsens engagemang och medlemmarnas motivation och genom en tät och välisolerad klimatskärm runt huset, säger konsulten Jan Forslund på JIFAB i Stockholm. Med klimatskärm menar han husets skal: ytterväggar, fönster, entréer, vindsbjälklag, källare och dörrar. De ska vara täta och välisolerade och inte ha några onödiga hål. Det gäller också att undvika kallras vid fönstren. Ambitionen måste vara att ha ett tätt och välisolerat klimatskal även om det kan vara svårt att bygga bort köldbryggor i 1950- och 60-talshusen. Bra fönster och välisolerade vindsbjälklag kan spara mycket pengar.
– När det gäller värmen så ska man se till att värmesystemet är väl injusterat. En jämn temperatur i husen innebär att alla bör ha 21grader, säger Jan Forslund. Samtidigt visar hans egna undersökningar att det inte går att få alla boende nöjda med denna temperatur. Cirka 5 procent kommer alltid att vara missnöjda och klaga, men det räcker samtidigt med att 95 procent är nöjda med den temperatur som anses optimal i huset.
– Missnöjessvansen behöver man inte orda om så mycket. Den kommer alltid att finnas där. Det viktigaste är styrelsens roll i det här. Den måste vara enad och inte splittrad sin emellan. Samarbete är a och o och alla ska vara med, säger Gunnel Forslund som är socionom och jobbar med de ”mjuka” bitarna i JIFAB AB. När man reglerar värmen i ett hus är det viktigt att följa naturlagarna.
– Ta reda på hur husens värmelagringsförmåga ser ut. Försök utnyttja den värmedynamik som finns i ett hus, säger Jan Forslund.
Ett område som det går att spara mycket pengar på är belysningen.
– Se över den gemensamma belysningen i allmänna utrymmen som tvättstugor och trapphus. Man ska ha ett bra system som styr belysningen så den är på bara när den behövs. Jan Forslund tycker att varje bostadsrättsförening eller fastighetsägare bör göra en kalkyl vad gäller belysningen.
– Ta in priser vad det kostar att förändra belysningssystemen. När det gäller tvättmaskinerna går det att göra en lönsamhetsbedömning. Det är väldigt stor skillnad på gamla och nya maskiner. De gamla drar mycket mer energi. Se över torksystemet för tvätten och ta ett helhetsgrepp på vad ni vill göra, säger Jan Forslund med adress till landets brf-styrelser. Styrelsen bör också se över frånluftsventilationen i husen. Det handlar om så kallade frekvensomformare som kan varvas upp eller ner beroende på klimatet utanför husets skal.
– När det är kallt ute varvar man ner med mindre luftflöden som följd. Är det sommar drar man på och varvar upp. De farligaste månaderna vad gäller fuktskador är augusti och september. När energisparåtgärder genomförs ska fastighetsägaren alltid tänka på konsekvenserna vad gäller fukten, rekommenderar Jan Forslund och listar fler faror vad gäller säkerheten i husen. Till exempel får inte varmvattnet vara för kallt.
– Då finns risk för legionellabakterier. Radon i huset (från byggnadsmaterialet eller marken) kan vara en fara.
– Här finns stora lokala skillnader mellan olika områden i landet. Halten av tillåten bequerell har sänkts från 400 till 200 bq per kubikmeter luft. Något annat han nämner är riskerna med Pcb i fogskarvar.
– Pcb kan läcka ut i området runt fastigheten. Det har hänt att pcb hittats långt från huset det funnits i. Fastighetsägarna är ansvariga för att pcb-problemet åtgärdas, påpekar Jan Forslund.
