Energipriserna kommer att öka mer än andra priser och det kommer att öka trycket på bostadsrättsföreningarna att sänka sina energikostnader. I slutändan handlar det inte bara om klimatfrågan utan om att avgifterna i föreningarnas hus inte ska behöva höjas lika mycket som annars.
Den som säger detta är Arne Elmroth, professor emeritus i byggnadsfysik vid Lunds Tekniska högskola i Lund, som också tror att det ibland är svårt för föreningarnas styrelser att nå enighet kring energi- och klimatfrågan.
– Bostadsrättsinnehavarna är olika kapitalstarka och det är därför svårt att få ett ja till de beslut om en så omfattande energieffektivisering som behövs, säger Arne Elmroth.
För att få reda på om föreningens hus har kostsamma ”energitjuvar” så föreslår han att en seriös energideklaration görs för att få en indikation om läget.
– Alla ska ju dessutom ha gjort en energideklaration för att följa lagen. Men sparpotentialen är väldigt olika beroende på hur man skött sitt hus.
I sämre skötta hus går det att spara in 20 procent av den energi som förbrukas, tror han. Det kan åstadkommas genom relativt billiga och enkla åtgärder, som att se över motorer, reglerkomponenter, flöden och se till att man har rätt temperatur i alla lägenheter. Det är viktigt att den utrustning som redan finns i husen används på rätt sätt. Den behöver kontinuerligt ses över och kontrolleras, till exempel genom uppföljande mätningar.
– Många skulle tjäna på att ställa upp en noggrann energibalans för huset, så att det tydligt framgår vilken energi som används, vart den tar vägen och varför, konstaterar Arne Elmroth.
För att få ner energiförbrukningen betydligt rekommenderar han i första hand tre åtgärder:
• byte av fönster
• tilläggsisolering av vindsbjälklag och fasader
• värmeåtervinning av ventilationen
Det behövs en strategisk planering 10–20 år framåt i tiden för att så kostnadseffektivt som möjligt genomföra åtgärder i samband med nödvändiga upprustningar av fasader och fönster. I många hus kan ventilationssystem fungera dåligt och ventilationen kan behöva förbättras varvid någon form av värmeåtervinning från ventilationsluften alltid bör övervägas. Här föreslår han ett så kallat FTX-system för till- och frånluften, som kan skapas om det finns plats för nya tilluftskanaler i huset. Sådana möjligheter till nya kanaldragningar kan öppnas i samband med exempelvis ett stambyte eller när sopnedkast måste tas bort. Det här kan ge synergieffekter.
– Genom värmeväxling kan man åstadkomma en 17–18 grader på inblåsningsluften varvid risken för drag från tilluftsdon vid fönstren elimineras, menar Arne Elmroth.
Men än en gång återkommer han till styrelsernas betydelse i bostadsrättsföreningarnas framtidsinvestering.
– Det är ju varierande kompetens på personerna i styrelserna. De är ju inte alltid professionella i att förvalta fastigheter. De kan också ha svårt att hitta tillräckligt kunniga rådgivare.
Föreningarnas styrelser har lättare att ta tag i akuta dagsaktuella frågor – till exempel byte till säkerhetsdörrar – än att se 30 år framåt i tiden för att utröna vad som behöver göras. Att se om konditionen på husets fasader och fönster handlar om en fråga på kanske 40-50 års sikt. Arne Elmroth betonar vikten av att ha en långsiktig underhållsplan så att åtgärder för energieffektivisering kan genomföras så kostnadsoptimalt som möjligt, alltså i samband med att nödvändig renovering i övrigt behöver göras.
– Det är värt att betala en extra riskpremie för att få energieffektiva hus i framtiden.
Låg energianvändning kan bli en konkurrensfaktor framöver när energipriserna fortsätter stiga. Investeringar i hus har alltid varit lönsamt och väl underhållna hus har över längre tid nästan aldrig sjunkit i värde. En del bostadsrättsföreningar har en avgift där elen ligger inbakad i avgiften. Det betyder i praktiken att föreningens elräkning betalas kollektivt, oavsett förbrukning i hushållet.
– Det här ger inte hushållet något incitament till att köpa lågenergilampor, kyl- och frysskåp som förbrukar mindre el eller energisnåla TV-apparater, säger Arne Elmroth. Det är väldigt enkla och ringa åtgärder som krävs för att energieffektivisera genom att hushållen själva får betala för vad de förbrukar.
Kanske föreningarnas styrelser bör fundera på fördelningsmätning av användningen av varmvatten för att stimulera hushållning? Det är viktigt att styrelserna säger ja till de här energibesparande förändringarna.
– Då behöver inga avgifter kanske höjas eller åtminstone inte lika mycket, säger Arne Elmroth.
