AnnonsMiele

Stor påverkan på ekonomin när tomträttsavgälderna höjs

26 mar 2018

Under 2018 börjar de nya tomträttsavgälderna att träda i kraft. För många bostadsrättsföreningar i Stockholm innebär detta enorma påfrestningar på föreningarnas och medlemmarnas ekonomi.

Över hela landet nns det bostadsrättsföreningar som hyr sin mark av staden. Varje år betalar de en särskild avgift till sin kommun för att få hyra marken, en tomträttsavgäld. I och med de senaste årens prisuppgång på bostadsmarknaden och att tomträttsavgälden varit oförändrad sedan 2004 kan tomträttsinnehavarna räkna med påtagliga höjningar.

Framför allt i Stockholm tenderar de nya tomträttsavgälderna att skapa stora problem, då priserna skjutit i höjden
de senaste åren. Många föreningar står därför mellan att acceptera höjningen, försöka förhandla om tomträtten eller friköpa marken.

FÖR EN DEL FÖRENINGAR är inte ett friköp ett alternativ eftersom de inte har ekonomin och inte har möjlighet att ta de stora lån som ett friköp ofta kräver. Då väntar ofta stora avgiftshöjningar medlemmarna.

– För många är den enda möjligheten att finansiera de nya höjningarna med höjda avgifter. Det kan innebära ganska drastiska höjningar. Även om det finns en värdeökning på bostadsrätterna är det här något som drabbar bostadsrättsinnehavarnas disponibla inkomst, säger Johan Phalén som arbetar med nansiering och analys på HSB Stockholm.

Johan Phalén berättar även att det även kan bli problem för dem som vill friköpa marken. Långt ifrån alla får okej på friköp från exploateringskontoret. Och får man okej kan banken säga nej till att föreningen får låna pengarna.

Får man godkänt från både exploateringskontoret och banken måste man ändå fundera på om det är ekonomiskt hållbart att ta ett stort lån. Väntar till exempel stora fastighetsrenoveringar som stambyte eller fasadunderhåll, inom en nära framtid, måste dessa räknas in i budgeten.

– Bostadsrättsföreningarna hamnar i en rävsax där de kanske får låna pengar till att friköpa marken men sedan inte får låna pengar eller har råd med kommande renoveringar, säger Johan Phalén.

Borde man inte ha räknat med den här höjningen och börjat spara för framtida höjningar redan 2004?

– På sätt och vis men det har inte funnits någon tydlig information om det här och när tomträttsavgälden ska höjas. HSB har dock arbetat för att hålla sina medlemmar informerade. Att ha en tomträtt på mark som staden äger är en osäkerhetsfaktor, men det är svårt att ta höjd om det inte nns någon information om det, säger Johan Pahlén.

NÅGOT SOM HAR SKAPAT debatt är att reglerna för friköp ser olika ut beroende på om man är småhusägare eller bostadsrättsförening. För dem som bor i småhus och vill friköpa sin mark gäller en rabatt på femtio procent av marktaxeringsvärdet. För bostadsrättsföreningar nns det däremot inga rabatter utan här behöver man betala hela beloppet.

– Vi ser det som väldigt orättvist och felaktigt att man behandlar medborgare på olika sätt när ägare av småhus får köpa marken till femtio procent och bo- stadsrättsföreningar får köpa till hundra procent, säger Erik Juhlin, presschef på HSB Stockholm.

På HSB Stockholm har man tagit fram ett förslag om friköpsfönster. Ett friköpsfönster skulle innebära att bostadsrättsföreningarna erbjuds möjlighet att köpa loss marken till samma villkor som småhusägare under en begränsad tid. Det skulle vara ett rättvist sätt att behandla sina medborgare på menar Erik Juhlin.

– Det är privatpersoner som äger bostadsrättsföreningen och vi ser ingen skillnad på dem och på en villaägare. Det handlar om att jämna ut villkoren.

Hur länge tycker ni att det här friköpsfönstret ska gälla?
– Fönstret måste vara öppet så pass länge att exploateringskontoret har möjlighet att administrera och hantera samtliga ärendet. Och bostadsrättsföreningarna måste hinna med ärendet demokratiskt där alla medlemmar ska ha tid att tycka till.

I framtiden räknar man inte med att det kommer lika stora chockhöjningar som nu. Bland annat har Stockholm Stad och exploateringskontoret lagt fram

indexering där man räknar upp tomträttsavgälden med två procent om året. Det gör att bostadsrättsföreningarna kan räkna på hur stor deras höjning kommer att bli framöver.

– Vi ställer oss bakom indexeringen. Det blir annars en alldeles för låg förutsägbarhet, kopplat till föreningens ekonomi, säger Erik Juhlin.

Föregående artikel När våren kommer är det dags att se över taken
Nästa artikel Pressat läge med nya tomträttsavgälden

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här