Påslag, omkostnader, ÄTA, (ändrings- och tilläggskostnader samt avgående arbeten). Det finns olika namn på när entreprenören lägger på en extra kostnad på material eller tjänst. Det är svårt att veta var gränsen går för rimliga extrakostnader men när byggreglerna AB 04 och ABT 06 kommer att skrivas om senare i år hoppas många på tydligare kontraktshandlingar.
Företaget har rätt att addera ett påslag på materialpriset då de anskaffar materialet. Detsamma gäller vid en totalentreprenad eller då man har en huvudentreprenör som sedan tar in ytterligare entreprenörer i projektet. Båda har rätt att addera påslag som ska täcka garantier, administration, hantering av material med mera. Det är när påslaget blir orimligt som problem uppstår.
Som privatperson har man ett starkare skydd som konsument än vad man har som jämbördig part i kommersiella sammanhang.
– Det är en fördel att som bostadsrättsägare skriva kontrakt med hantverkaren istället för att föreningens styrelse gör det. Då gäller konsument- tjänstlagen som har ett starkare skydd än om man som styrelse kontrakterar entreprenören för då räknas man som två jämbördiga parter, som om föreningen vore ett stort fastighetsbolag. På den marknaden är det standardavtalen AB 04 och ABT 06 som är styrande, säger Daniel Gustafsson, jurist på Konsumentverket.
Det är bra att prata igenom hela det arbete som ska göras i förväg och särskilt om man är på jämlika kommersiella villkor.
– Det är väldigt svårt att säga vad som är gränsen för ett rimligt påslag. Tio procent är ju ett ganska vanligt påslag när det gäller konsumentledet. Men är det 25 procent eller mer så kan man ju fundera på om det inte är i mesta laget. Det får i vissa fall bli en förhandlingsfråga och att man som styrelse vänder sig till en annan entreprenör med bättre villkor. Men har man väl gått med på ett avtal så är det svårt att komma ur kontraktet, säger Daniel Gustafsson.
FINNS INGET REGELVERK
Problemet med att priset blir högre än vad man förväntat sig är inte enkelt. Det beror ofta på att man inte gjort upp i förväg vad varan eller tjänsten kommer att kosta, säger Mats Lindbäck på Bostadsrätterna:
– Det är helt omöjligt att diskutera påslag som kunden har fått men det är inte möjligt att styra den. Det finns inga råd eller normer om vilka påslag som kan vara aktuella i olika situationer. Vi har inget generellt regelverk för det. Grundregeln är att kunden betalar vad man kommit överens om och inte ska betala för något man inte beställt.
Mats Lindbäck gör en liknelse med ett restaurangbesök:
– Det är som när man tittar på vinlistan på en restaurang och många frågar sig varför vinet som man beställer på en restaurang är tre gånger dyrare än på Systembolaget. Det är ingen skillnad mot när man beställer hantverkstjänster. Hantverkaren kanske inte har materialet i lagret eller måste beställa den någonstans ifrån som gör att det blir dyra omkostnader. Den viktiga poängen här är att man måste lära sig att ta upp vad kostnaden blir när man gör en beställning, säger Mats Lindbäck.
Claes Sahlin och Niklas Kåvius, entreprenadjurister på Stockholms Byggmästareförening menar i en debattartikel i Byggindustrin att det är en myt att entreprenören tjänar på ÄTA, (ändrings- och tilläggskostnader samt avgående arbeten). Det är ofta tvärtom, säger dem och att oklara avtal istället ofta medför sena och oklara ÄTA-ar- beten: Att det är något som innebär att entreprenören inte kan utföra kontraktsarbetena på ett planerat och kalkylerat sätt.
De säger också att byggentreprenader är komplexa och att de förändringar som ofta förekommer i sin tur skapar kostnader som endera parten måste ta.
Claes Sahlin och Niklas Kåvius efterlyser därför bättre och tydligare spelregler och sätter sitt hopp till den kommande revideringen av AB 04 och ABT 06 och att den kommer att göra skillnad. ”Bristfälliga förfrågningsunderlag inom byggsektorn skapar onödiga rättsliga efterspel”, säger de i debattartikeln.
