Byggbranschen är särskilt utsatt för arbetslivskriminalitet. Ronja Walett, samordnare hos polisens nationella operativa avdelning, NOA, säger att beställare som misstänker oegentligheter vid ett byggprojekt, bör tipsa om det så fort som möjligt till A-krim. Länken finns på polisens hemsida.

I regeringsuppdraget mot arbetslivskriminalitet arbetar nio myndigheter tillsammans; Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Men även andra aktörer som länsstyrelsen, räddningstjänsten eller kommunen kan involveras.

– Myndighetsgemensamma insatser ger bästa utfall, säger hon. Myndigheterna gör besöken tillsammans och kollar av sina respektive områden. Vi inspekterar all typ av byggnation, från nybyggnationer till mindre projekt hos brf:er, berättar hon.

Byggbranschen särskilt utsatt. En stor bransch med en hög omsättning av personal. Byggbolagen använder mycket utländsk arbetskraft och utländska bemanningsbolag som är svåra att kontrollera. Lager på lager av underleverantörer gör också att huvudentreprenören lätt tappar kontroll över vilka som befinner sig på arbetsplatsen. Risken finns att underleverantörer använder människor som inte får arbeta eller ens vara i landet, ofta till väldigt låga löner. Ibland får det inte ens någon lön alls.                                                                              Sett från en bostadsrättsförenings perspektiv om att inte bara gå på priset för att tillexempel lägga om ett tak.

– För lågt pris innebär att det är stor risk att säkerheten blir sämre och att lönerna är låga, menar Ronja Wallet. Som brf bör man också försöka kolla upp aktuella anbudsgivare så gott det går. Via öppna källor kan man ta reda på om företaget har betalningsanmärkningar, redovisar moms och F-skatt, har skulder och vilka som sitter i styrelsen. Det går också att ringa myndigheter direkt för att få bakgrundsinformation.

– Saker som signalerar fel är exempelvis att de anställda arbetar på udda tider, att arbetskraft byts ut, dålig säkerhet, dåligt monterade ställningar och körförbud på bilar.
Om det går upp för styrelsen att något är fel ska man tipsa om detta till A-krim så snabbt som möjligt innan personerna försvinner.

–Det finns en länk på polisens hemsida där du kopplas till närmsta arbetslivskriminalitetcenter med möjlighet att tipsa om arbetslivskriminalitet. Hon berättar att det egentligen inte finns någon koll på hur många som finns illegalt i Sverige och arbetar illegalt.

– I våra nationella kontroller tar vi runt 200 personer per år. Påföljderna är dock milda:
– Entreprenören kan dömas till dagsböter och eller företagsbot och även den anställde kan dömas till dagsböter. Men det kan uppstå problem med anställda längre ner i leverantörsleden. Ett exempel är domen i ett fall rörande byggnationen av Northvolt i Skellefteå. När myndigheterna gjorde en razzia på Northvoltbygget kollade man 49 personer, varav 12 inte hade arbetstillstånd, alltså 25 procent. Trots det frikändes Northvolt för ansvar i tingsrätten.

För att effektivare bekämpa arbetslivskriminaliteten inom byggbranschen skulle en begränsning av antalet underentreprenadsled vara ett sätt, på samma sätt som några av våra nordiska grannländer har där endast två led är godkänt, dessutom krävs mer kännbara avgifter och straff. Fängelse finns i straffskalan för användning av illegal arbetskraft men enligt Ronja Walett utdöms det inte.
Hon menar också att det måste bli enklare att utdöma näringsförbud, det ska inte som i dag behövas en dom för grova bokförings- och/eller skattebrott.

– De sanktioner, avgifter och viten vi myndigheter har i vår verktygslåda är för små, de behöver kännas mer. På ett större byggprojekt har entreprenören redan tjänat in så mycket på att betala löner som är en bråkdel av avtalsenliga löner, att sanktionerna är mer än betalda. NOA ser många gånger kopplingar mellan oseriösa företag och den organiserade brottsligheten.

– De behöver bolag för att tvätta pengar, investera eller generera ytterligare pengar, säger hon. Bostadsrättsföreningarna med sina lekmannastyrelser kan vara lätta byten för oseriösa företag. Därför måste en brf-styrelse vara initierad i byggbranschen, ha goda kunskaper om lagar och regler och samarbeta med parter på arbetsmarknaden, avslutar Ronja Walett.

Inför en upphandling behöver föreningen alltså lägga tid på att kolla upp anbudsgivare, anlita en oberoende aktör att räkna på misstänkt låga anbud och använda avtal som ABT 06. De lägsta offerterna kan komma till ett högt pris. Vi på Borätt vill också uppmana till man som beställare kompletterar standardavtal med klausuler mot avtalsbrott, viten, avbrottsförsäkring och innehållande av slutbetalning innan slutligt godkänd slutbesiktning, gjord av en besiktningsman som står fri från entreprenören. Då är riskerna mindre att säkerhet och löner är dåliga och chanserna större att slutleveransen faktiskt möter de krav de som ställdes i beställningen.