Många bostadsrättsföreningar går idag med underskott och sparar för lite till framtida underhåll. Det kan leda till rejäla chockhöjningar av avgifterna när större investeringar till slut måste göras.

Historiskt har en låg månadsavgift ofta tolkats som ett tecken på god ekonomi. Men enligt Swedbanks privatekonom Arturo Arques gäller det inte längre – majoriteten av föreningar går numera back.

– Det finns en kortsiktighet i många föreningar. Avgifterna hålls nere för att bostadsrätterna ska se billigare ut att bo i och kunna säljas dyrare, men det leder till för lågt sparande och underskott, säger han.

Från och med nästa år blir det dessutom obligatoriskt att följa redovisningsregelverket K3, vilket kommer att göra slitaget och underhållsbehoven mer synliga i årsredovisningarna.

Två saker att granska i årsredovisningen:

1. Föreningens lån. Kontrollera hur stor del av lånen som hör till lägenheten och lägg till det på priset – det är en kostnad du i praktiken också tar på dig.

2. Sparandet per kvadratmeter. Jämför det faktiska sparandet med det som står i föreningens tekniska underhållsplan. Är sparandet lägre än behovet väntar sannolikt en höjning av månadsavgiften.

Räkneexempel: Så mycket kan avgiften behöva höjas

• Årligt sparbehov enligt underhållsplanen: 350 kr/m²

• Faktiskt sparande enligt årsredovisningen: 200 kr/m²
  ➡ Saknat sparande: 150 kr/m²

För en lägenhet på 70 m² blir det:
150 x 70 = 10 500 kr per år

Delat på 12 månader:
10 500 / 12 = 875 kr i höjd månadsavgift

Om dagens avgift är 4 000 kr/mån motsvarar det en höjning med 22 procent.