Den ekonomiska brottsligheten har idag i många fall kopplingar till den organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndighetens beskrivning av dagens situation är mörk. Tyvärr är fastighetssektorn ganska hårt drabbad inte minst när det gäller penningtvätt. Brf:er har också drabbats, mest känt är Brf Ida i Malmö som systematiskt tömdes på pengar. Vad kan en förening göra för att undvika ekonomisk brottslighet?

Jag frågade Ute Letzner Ekobrottsmyndigheten. Innan jag pratade med henne läste jag igenom Ekobrottsmyndighetens beskrivning av dagsläget. Det är, minst sagt, en mörk bild som målas upp;
”Den kriminella ekonomin uppskat tas i dag omsätta mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen och den växer. Mörkertalet är stort. Drivkrafterna bakom den ekonomiska brottsligheten –
låg upptäcktsrisk och stora brottsvinster – får stora konsekvenser för det finansiella systemet och den ekonomiska stabiliteten”.

Utöver brf Ida i Malmö har Borätt uppmärksammat flera andra fall, bland annat vid en ombildning i Sollentuna strax norr Stockholm. Vi har också skrivit om flera nybyggda föreningar där kriminella entreprenörer behållit makten i styrelsen och sedan helt enkelt struntat i att betala räntor och andra utgifter. Vilket lett till att föreningar har gått i konkurs. Ute Letzner menar att det egentligen inte finns några enkla sätt att skydda sig från ekonomisk brottslighet.– Mycket handlar om medvetenheten, inte bara hos styrelsen men hos varje enskild medlem i brf:en, säger hon.
Tillitssamhällets dagar är över och vi behöver vara både mer uppmärksamma och engagerade för att hindra saker att hända, axla upp helt enkelt.

Kanske är det så att ingen egentligen bör köpa och flytta in en bostadsrätt utan att ha grundläggande kunskap hur en förening fungerar och styrs. Dessutom bör nog också vara beredd att engagera sig på någon slags nivå, där mininivån är att delta på stämman och aktivt ta del av information från styrelsen. Sedan, menar hon, har vi ju det mer uppenbara, att alla fakturor ska
attesteras av två personer i styrelsen, vikten av att ha en bra intern kontroll. Även om risken finns för extern brottslighet så är fortfarande bokföringsbrott och liknande de vanligaste brotten. Tyvärr drabbas ju föreningar av brottsligt agerande inifrån styrelsen. I ett fall som först efter flera år ledde till en fällande dom, lyckades en ordförande skicka luftfakturor till sina egna bolag för mångmiljonbelopp. Fakturor på arbeten som aldrig utfördes. – Man ska ha tydliga rutiner för hur man hanterar alla finansiella ärenden i styrelsen. Våga ifrågasätta fakturor och se till att göra de bakgrundkontroller man kan göra via öppna källor inför en upphandling eller kontraktsskrivning, menar hon.

På ekobrottsmyndighetens hemsida finns det åtskilliga tips på källor. När det gäller upphandling är det viktigt att komma ihåg att även om man tar in självständiga projektledare som hjälper till med offertförfrågan, upphandling och genomförande av projektet, vilar alltid huvudansvaret på styrelsen. För inte så länge sedan träffade jag en styrelse som ansåg att de gjort allt rätt, hyrt in rätt kompetens eftersom ingen i styrelsen hade några kunskaper. Problemet var att de sedan lutade sig tillbaka i tron att allt skulle rulla på enligt plan. Vilket det inte gjorde. Något som kostade föreningen stora belopp och en mängd merarbete. Idag krävs både stort engagemang och en hög medvetenhet om att det tyvärr är många, ofta till synes seriösa aktörer som agerar kriminellt. Som
sagt, tillitssamhälle hör tyvärr till det förflutna.