Två steg fram, ett tillbaka: ”Bostadsfrågan på väg att bli valfråga”

Politiska åtgärder och regleringar för en fungerande bostadsmarknad har en tendens att slå tillbaka. Alltid är det någon grupp som drabbas eller får problem – och då tar man ett steg tillbaka.

̶    Även om inga politiker vill det är bostadsfrågan på väg att bli en valfråga, säger Jan Jörnmark, författare och docent i ekonomisk historia.

”Två steg framåt, ett steg bak” är rapporten som Jan Jörnmark skrivit om den svenska bostadsmarknaden från 60-talet och framåt. Där konstaterar han att de åtgärder som politiskt genomförts för att förbättra bostadsmarknaden hela tiden skapat problem någonstans.

Exempelvis ledde hyresregleringen på 40-talet till en väldigt stillastående bostadsmarknad och en ständig ökad produktion av nya dyra bostäder.

När hyresregleringen avskaffades i reformen i slutet av 60-talet var målet att få bort subventionerna till nyproduktionen och öka rörligheten på marknaden. Men effekten blev att marknaden för småhus formligen exploderade, och att byggande av flerbostadshus avstannade totalt.

̶     Bostadspolitikens rörelse, man tar två steg fram i riktning mot en fungerande bostadsmarknad, då uppstår problem med någon grupp som trängs ut från marknaden, någon bransch som får problem eller liknande och då tar man ett steg tillbaka. Det är ungefär så det har rört sig. Det är en rörelse fram och bak, det är alltid någon grupp som kommer att känna sig förfördelad i en sådan rörelse, konstaterar Jan Jörnmark.

Var står vi just nu då? Ett steg fram, ett steg bak eller var är vi?

̶     Jag upplever att vi nu har byggt upp väldigt mycket press igen. Det finns tomma lägenheter som är högt prissatta, och även bostadsrätter som står tomma. Du har också ett plansystem som fungerar utomordentligt dåligt. Även om inga politiker vill det så är bostadsfrågan på väg att bli en valfråga, säger Jan Jörnmark och förtydligar:

̶     Du har Socialdemokraterna som pratade om blandad bebyggelse, men när det inte blev populärt så slutade man att säga det. Du har Vänsterpartiet som absolut vill reglera hyrorna hårt, gärna frysa hyrorna… det är ett stort missnöje med olika delar av marknaden och då blir det här en fråga. Någon form av förändring kommer att ske, men hur det blir vet jag inte.

Är det bristen på helhetssyn som har fått bostadsmarknaden att tippa över åt olika håll?

̶     Det är en stor faktor att det inte har funnits en helhetssyn och att det heller inte har funnits en ordentlig bild av prissättningen, att man har tolkat olika typer av prissignaler på helt fel sätt. När bostadsrättsmarknaden steg kraftigt i pris, vilket jag skulle säga är att innerstäderna återhämtade sig från ett eländigt läge så tolkades det som en bubbla, och det hade behövt helt andra åtgärder än att man bara går in med kreditrestriktioner. Man har misstolkat väldigt mycket för att det inte funnits någon bild av prissystemet.

Så hur löser man problemet, hur får vi en fungerande bostadsmarknad?

̶     På den tiden jag var lärare på Chalmers brukade jag säga att ”se till att köpa er en bostadsrätt, se till att ta er in på marknaden någonstans för ingen kommer att hjälpa dig i det här moraset”.

En annan fråga som Jan Jörnmark gärna lyfter är det stora fokuset på nyproduktion, när det samtidigt finns en andrahandsmarknad som är 7-8 gånger större. Men trots detta rör diskussionen nästan uteslutande nya bostäder.

̶     Det är alldeles absurt att det är sånt fokus på nyproduktion när andrahandsmarknaden ligger på 160 000 småhus och bostadsrätter och nyproduktionen kommer att röra sig mot 15 000 till 30 000. Så har det sett ut sedan 70-talet, ändå är allt fokus på nyproduktionen, säger Jan Jörnmark.

Vad är egentligen den viktigaste slutsatsen du dragit i arbetet med rapporten?

̶     Man måste förstå att det finns ett prissystem, man måste förstå att det inte finns en automatisk efterfrågan. Efterfrågan är inte en funktion av bedömningar som ska fördelas, den är en fråga om hur mycket du har i inkomst, bostadsbidrag och så vidare och utifrån det får du bedöma hur du ska bygga på en andrahandsmarknad. Det går inte att önsketänka om det.