AnnonsSimpleko

Nytt bostadsrättsregister på väg – detta behöver bostadsrättsföreningar förbereda

Ett nationellt register över Sveriges bostadsrätter håller på att byggas upp. Riksdagen har beslutat att ett bostadsrättsregister ska införas och Lantmäteriet har fått ansvaret för att bygga upp och föra registret.

För bostadsrättsföreningarna innebär förändringen att uppgifter som idag i stor utsträckning hanteras av respektive förening och dess förvaltare så småningom ska finnas samlade i ett nationellt register. Det innebär också nya skyldigheter för föreningarna, både under uppbyggnaden av registret och när det senare har tagits i drift.

Vad är bostadsrättsregistret?

Under våren 2027 är planen att insamlingen av uppgifter från landets bostadsrättsföreningar ska börja.

Det nya bostadsrättsregistret ska omfatta alla bostadsrätter i Sverige. Syftet är att grundläggande information om bostadsrätter ska samlas på ett och samma ställe hos Lantmäteriet.

AnnonsWeland Utemiljö

Registret ska bland annat innehålla information om bostadsrättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren och pantsättningar. Därutöver ska vissa anteckningar kunna finnas i registret, exempelvis uppgifter om utmätning eller beslut om tvångsförsäljning.

Det innebär en stor förändring jämfört med dagens system, där informationen om exempelvis bostadsrättshavare och pantsättningar i huvudsak finns i föreningarnas egna lägenhetsförteckningar.

När händer vad?

Arbetet sker i flera steg. Under 2026 arbetar Lantmäteriet bland annat med de tekniska lösningarna för insamlingen och uppbyggnaden av registret.

I januari 2027 ska lag och förordning om införandet av bostadsrättsregistret träda i kraft. Under året ska uppgifter därefter samlas in från bostadsrättsföreningarna. Insamlingen är planerad att pågå till den 31 december 2027, samtidigt som kreditgivare ska verifiera uppgifter om pantsättningar.

När insamlingen är genomförd ska Lantmäteriet meddela regeringen när registret är redo för användning. Därefter fastställer regeringen när lagen om bostadsrättsregister ska träda i kraft och registret tas i bruk. Lantmäteriets nuvarande tidsplan placerar detta från 2028 och framåt.

Det är alltså viktigt att skilja mellan uppbyggnaden av registret, som börjar 2027, och den senare driftsättningen.

Föreningen får en central roll i uppbyggnaden

Det är bostadsrättsföreningarna som ska lämna in en stor del av de uppgifter som behövs för att bygga upp registret. Under uppbyggnadsfasen kommer föreningen därför att ha en uppgiftsskyldighet.

Föreningen eller dess förvaltare kommer bland annat att behöva lämna uppgifter ur lägenhetsförteckningen och uppgifter om befintliga pantnoteringar. Om nya eller förändrade uppgifter uppkommer under insamlingsperioden behöver även dessa hanteras.

Lantmäteriet kommer i sin tur att kontrollera vissa av de uppgifter som lämnas in. När det gäller pantsättningar ska även panthavarna involveras i verifieringen av uppgifterna.

Det betyder att föreningarna behöver vara beredda på att insamlingen inte nödvändigtvis är en engångsåtgärd. Uppgifterna behöver hållas aktuella under hela uppbyggnadsperioden.

Hur ska uppgifterna lämnas till Lantmäteriet?

Hur uppgifterna rent tekniskt ska lämnas kommer att kunna variera.

Lantmäteriet uppger att det ska finnas en e-tjänst där uppgifterna kan lämnas manuellt. Den lösningen kan exempelvis vara lämplig för mindre bostadsrättsföreningar.

För större föreningar och förvaltare planeras även tekniska lösningar där information kan överföras maskinellt. Förvaltare kan alltså komma att utveckla egna gränssnitt mot Lantmäteriets system.

För en förening som har en ekonomisk eller administrativ förvaltare blir det därför viktigt att i god tid ta reda på hur förvaltaren avser att hantera rapporteringen till bostadsrättsregistret och vilken information föreningen själv behöver bidra med.

Vad händer efter att registret tagits i drift?

När bostadsrättsregistret väl tas i drift förändras ansvarsfördelningen, men bostadsrättsföreningen kommer även fortsättningsvis att ha en uppgiftsskyldighet till Lantmäteriet.

Enligt informationen från Lantmäteriet kommer bostadsrättsföreningen eller dess förvaltare fortsatt att föra lägenhetsförteckningen, men utan pantnoteringar. Förändringar ska i stället anmälas till Lantmäteriet och registreras i det nationella bostadsrättsregistret. Det kan exempelvis handla om förändringar i samband med att en bostadsrätt övergår till en ny innehavare.

Det nya registret innebär alltså inte att bostadsrättsföreningarnas administration eller ansvar för uppgifterna försvinner. Däremot kommer vissa uppgifter och funktioner som i dag hanteras av föreningen eller dess förvaltare att flyttas till det nationella registret.

I takt med att det blir tydligare vad förändringarna innebär i praktiken kommer vi att återkomma med mer information om föreningarnas framtida hantering, uppgiftsskyldighet och de avgifter som kan bli aktuella.

Detta kan föreningen börja kontrollera redan nu

Även om insamlingen inte börjar förrän 2027 finns det anledning för styrelsen att redan nu se över föreningens information. Lantmäteriet rekommenderar uttryckligen att föreningarna förbereder sig inför insamlingen.

Tre områden är särskilt viktiga:

– Kontrollera lägenhetsuppgifterna. Säkerställ att samtliga bostadslägenheter finns korrekt registrerade och att uppgifterna stämmer.

– Kontrollera uppgifterna om bostadsrättshavarna. Det gäller bland annat personnummer eller samordningsnummer och, för utländska medborgare, uppgifter om civilstånd.

– Se över pantnoteringarna. Kontrollera att anteckningarna i föreningens lägenhetsförteckning är aktuella och att gamla pantsättningar som inte längre gäller inte ligger kvar.

Det kan vara klokt att börja arbetet i god tid. Om föreningen exempelvis upptäcker felaktigheter i uppgifter som behöver hanteras av kommunen kan även kommunens handläggningstid påverka hur snabbt uppgifterna kan rättas.

Börja förberedelserna i tid

Införandet av bostadsrättsregistret är en omfattande förändring för landets bostadsrättsföreningar. Under 2027 ska stora mängder information samlas in och kontrolleras innan registret senare kan tas i bruk.

För styrelsen finns det därför ingen anledning att vänta tills Lantmäteriet begär in uppgifterna. Genom att redan nu kontrollera lägenhetsuppgifter, medlemsuppgifter och pantnoteringar minskar risken för att föreningen behöver reda ut fel och oklarheter under själva insamlingsperioden.

Vårt råd till bostadsrättsföreningar är därför att redan nu börja se över lägenhetsförteckningen och föreningens rutiner samt ta kontakt med eventuell förvaltare för att ta reda på hur rapporteringen till Lantmäteriet planeras att hanteras.

Lantmäteriet kommer löpande att publicera mer information om bostadsrättsregistret och hur insamlingen ska gå till.

SKRIBENT: Borätt forum Juridik

Kontakta Borätt forum Juridik
juridik@borattforum.se
08-520 252 02

 

 

Lagkrav och efterlevnad

Vill du läsa mer om lagkrav och efterlevnad?

Som Premium-medlem får du tillgång till 234 artiklar, guider och mallar om lagkrav och efterlevnad.

Mallar för lagkrav och efterlevnad

Ladda ner mallar som hjälper din styrelse med lagkrav och efterlevnad

Allmänna villkor mindre entreprenadarbeten
Word · .docx

Diskussion

Vad tänker du om artikeln? Dela din syn med andra medlemmar.

0 inlägg

Logga in för att delta

Diskussionen är öppen att läsa för alla. Logga in som medlem för att skriva inlägg och svara andra.

Var först med att kommentera artikeln.