I år markerar 15-årsjubileet för ägarlägenhetsreformen, en boendeform som inte riktigt fått det genomslag som många hoppades på när den infördes under dåvarande bostadsminister Mats Odell (KD).
Fastighetsnytt har undersökt utvecklingen av ägarlägenheter, och skildrar dess historia från 1800-talets tidiga initiativ till dagens situation, där framförallt JM har anammat upplåtelseformen. I dagsläget finns det 4 515 ägarlägenheter i Sverige, varav mer än hälften ligger i Stockholms län. År 2022 utgjorde ägarlägenheter endast 0,6 procent av nyproduktionen i landet, men inom JM i Stockholm är andelen betydligt högre, uppemot en fjärdedel och växande.
Enligt Olof Herald från JM tilltalar ägarlägenheter särskilt två målgrupper: föräldrar som köper en bostad åt sina barn och hyr ut tills barnen är redo att flytta in, samt personer som ser det som en investering och hyr ut bostaden.
För närvarande pågår en utredning om att möjliggöra omvandling av hyresrätter till ägarlägenheter, då denna upplåtelseform i nuläget endast är tillåten vid nyproduktion eller konvertering. Resultatet av utredningen förväntas presenteras senast i början av december i år.
