Oavsett var eller hur man bor kan de flesta enas om att känna sig trygg där man bor är av största vikt. Detta framgår tydligt i JMs Nordisk boendebarometer, där trygghetsskapande faktorer som säkra gångvägar nära skolor och förskolor, god belysning i gemensamma utrymmen, välskötta gemensamma områden och öppna ytor värderas högt.
Maria Sandell, JMs hållbarhetschef, berättar att de har definierat social hållbarhet i sina projekt baserat på fem olika aspekter, och trygghet är en av dem.
En levande och öppen närmiljö är något som många önskar sig. I Sverige märks detta exempelvis genom en växande önskan om sociala mötesplatser såsom caféer, barer, restauranger och kulturella upplevelser.
Sara Revström, landskapsarkitekt vid ÅWL Arkitekter, konstaterar att ju fler som är ute desto tryggare blir det. I Sverige anser 57 procent av de tillfrågade att god grannkontakt är viktigt för att känna trygghet. Även skolor och förskolor ses som trygghetsskapare i ett område, även av de som själva inte har små barn. Barnens närvaro och aktiviteter bidrar helt enkelt till ett mer livfullt bostadsområde. För personer över 60 år är det särskilt viktigt med god grannkontakt.
Maria Sandell påpekar att med stigande ålder blir man kanske mindre mobil. Många kanske främst rör sig i närområdet, och då blir det ännu viktigare att det finns liv och rörelse runt omkring. Det är värdefullt att ha kontakt med andra generationer och olika verksamheter, menar hon.
Sara Revström betonar också vikten av att det finns ”ögon” som tittar ut ibland och har bra överblick över området. Det är viktigt att inte känna sig ensam och veta att om man behöver det, kommer någon att se och höra en. Att det finns ljus i fönstren eller att det finns människor på balkongerna bidrar till tryggheten. En viktig aspekt är att lägenheter som vetter mot gatan är något upphöjda från gatunivån, annars drar man ofta ner persiennerna för att skydda sig mot insyn från förbipasserande.
