Att kräva konsultansvar vid skador enligt ABK 09
Det är vanligt att olika typer av konsulter anlitas av bostadsrättsföreningar för att bistå med kompetens och stöd i samband med entreprenader. En förening kan till exempel anlita en konstruktör för att ta fram nödvändiga handlingar, en byggledare för att leda byggprojektet eller en besiktningsman för att besiktiga entreprenaden. Ibland händer det att konsulten gör fel och att föreningen åsamkas skador som en följd av detta. Det är då viktigt att föreningen agerar på rätt sätt för att kunna utkräva ansvar från konsulten. I den här artikeln förklaras vad en förening bör tänka på i en sådan situation.
Regler om konsultansvar finns i Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 09, vilket är branschens standardavtal för konsultuppdrag. Bestämmelserna kan användas inom alla teknikområden men även vid andra typer av konsultuppdrag – såsom utredningar, projektledning, byggledning och besiktning.
För att reglerna i ABK 09 ska bli tillämpliga krävs att det särskilt skrivs in i avtalet mellan bostadsrättsföreningen och konsulten att ABK 09 ska gälla. En rekommendation är att alltid se till att ABK 09 är avtalat. Enligt ABK 09 ansvarar en konsult för skada som konsulten orsakar beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid genomförande av uppdraget. När en bostadsrättsförening drabbas av en sådan skada kan föreningen ha rätt till skadestånd från konsulten. Konsultens sammanlagda skadeståndsskyldighet för ett visst uppdrag är begränsad till 120 prisbasbelopp om inte annat avtalats. År 2025 uppgår beloppsgränsen till 7 056 000 kr. Detta utgör alltså det maximala beloppet som föreningen kan erhålla i skadestånd från konsulten.
För att ett krav på skadestånd ska medföra rätt till ersättning behöver kravet vara framställt i rätt tid. Ett skriftligt krav på skadestånd ska enligt ABK 09 framföras inom tre månader efter att föreningen fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att föreningen fått kännedom om själva skadan. Konsulten kan hållas ansvarig för skador som upptäcks inom tio år från den dag konsultens uppdrag slutfördes eller annars upphörde. Det är viktigt att ett skadeståndskrav gentemot en konsult framställs i rätt tid och på rätt sätt eftersom föreningen annars förlorar rätten att erhålla ersättning från konsulten. Det går inte att nog poängtera att detta görs på rätt sätt mot bakgrund av att det ofta blir formaliafel när det gäller att kräva skadestånd. Ett krav på skadestånd bör därför krävas så snart föreningen upptäcker en skada som kan bero på konsultens arbete. Kravet ska framställas skriftligen. Att endast muntligen informera konsulten är inte tillräckligt. I kravet ska det tydligt anges att föreningen begär skadestånd. Själva beloppet kan dock preciseras vid ett senare tillfälle. Det är även viktigt att kontrollera att kravet skickas till behörig person.
En god idé är att begära en mottagningsbekräftelse från mottagaren i samband med att kravet skickas. Som vi kan konstatera är det flera formaliakrav som behöver uppfyllas för att en förening ska kunna erhålla skadestånd från en konsult. Vid osäkerhet är det klokt att rådgöra med en entreprenadjurist för att inte riskera att förlora rätten till ersättning.
