AnnonsMiele

Byggemenskap – oanade möjligheter och fördelar

30 okt 2022

Byggemenskaper, där föreningen själv driver byggprojektet, är fortfarande sällsynta i Sverige. Medan det är betydligt vanligare i exempelvis Tyskland. Karin Kjellson är en av initiativtagarna till byggemenskapen brf Villa Mälarhöjden. Hon menar att det finns många möjligheter och fördelar med att vara en byggande förening. Även om det bitvis också kan vara tufft och tidskrävande.

Systrarna Emelie och Karin Kjellson trivs i föreningens trädgård. Foto: Torbjörn Johansson

Brf Villa Mälarhöjden, belägen strax söder om centrala Stockholm, består av tre byggnader, en originalfastighet samt två nybyggda hus. Totalt sex bostadsrätter på en drygt 1000 kvm stor lummig tomt. Det är en varm och solig dag i slutet på juni, vi slår oss ner i skuggan.

− Vi var en grupp privatpersoner som var sugna på att flytta ut från stan, berättar hon. Här såg vi en möjlighet till att bo i ett bra läge och skapa vårt eget boende tillsammans. Både medtanke på de ekonomiska och sociala fördelarna. När vi bor grannar så här är det enkelt att umgås i vardagen, komma över på ett glas vin eller hjälpas åt med exempelvis
hundpassning. Genom att vi drivit projektet själva, vilket ju faktiskt var ursprungstanken när boendeformen bostadsrättsförening skapades i början på 30-talet, har vi kunnat bygga
med annorlunda kvaliteter, mer långsiktigt, personligt och småskaligt, menar hon. Till en betydligt lägre totalkostnad.

Budgeten var på 30 miljoner kronor och hon uppskattar att om projektet genomförts av en kommersiell utvecklare skulle det landat på minst 40 miljoner kronor.

− Man ska ha klart för sig att det man betalar för nya bostadsrätter är ett marknadsvärde, inte vad det har kostat att bygga, säger hon. De köpte originalhuset 2016 men innan dess hade de gjort en hel del research.

Karin Kjellson är arkitekt och har kunskaper om detaljplaner, byggrätt och byggregler. Hon menar dock att man inte nödvändigtvis behöver ha mängder av förkunskaper för att dra i gång en byggemenskap, det finns bra möjligheter att ta in professionellt stöd och det finns också möjlighet att söka stöd från Boverket i det initiala skedet.

− Däremot ska man vara inställd på att det kan ta tid. Originalhuset köptes 2016 och vi flyttade in 2021. Finansieringen var den största utmaningen och huvudanledningen till att det drog ut på tiden, säger hon. Eftersom de var en byggande förening, utan att det fanns något större bolag med i bilden, ville ingen av de större bankerna finansiera projektet, de föll utanför mallen helt enkelt, de var varken bolånekund eller ett stort byggbolag.

−Till slut fann vi lösningen i en mindre medlemsbank som faktiskt är väldigt kunniga kring byggemenskaper, berättar Karin Kjellson.

De bildade sin bostadsrättsförening i samband med att de köpte fastigheten. Men i första skedet, innan de hade godkänt bygglov och en registrerad ekonomisk plan, samägde de fastigheten privat, fyra personer med 25 procent var. Oväntade problem med den fortsatta finansieringen ställde till det för dem, men när de var lösta och projektet var inlåst, så köpte föreningen fastigheten.

− När vi väl flyttade in fungerade det som i vilken förening som helst, alla betalade sin insats, berättar hon. Styrelsearbetet är lättsamt, en representant från varje bostad sitter i styrelsen. Driften är också densamma men eftersom vi bestämde över den ekonomiska planen så kunde vi lägga upp en mer långsiktigt hållbar ekonomisk plan. Välja lägre föreningslån och göra mer rimliga avsättningar till underhållsfond redan från början. En sund plan som jag tror kommer att gynna oss på sikt. Just möjligheten att ha inflytande över allt som rör föreningen och byggnationen, projektet, ekonomin, arkitekturen, allt i din bostad in i minsta detalj är kanske det allra bästa med en byggemenskap.

Varför går det så trögt med byggemenskaper i Sverige jämfört med övriga Europa?

− Historiskt var det ju så bostadsrättsföreningar ursprungligen uppstod, med byggande föreningar. Att människor byggde för eget samägande. Men på senare tid har det ju blivit mer av en kommersiell produkt. Ärlig talat tror jag att många inte känner till möjligheten, att det finns som ett alternativ.

Bostadsrätten är i grunden en väldigt smart samägandeform, menar hon. Att man delar på en fastighet, men att var och en har sitt eget boende och sin egen säkerhet i sin bostadsrätt. Sedan har man sin grannsamverkan, hjälper varandra delar på tex verktyg och annat. Smart och hållbart.

− Jag tror att man skulle kunna utveckla bostadsrättens potential som boendeform, menar Karin Kjellson. Vi har ju visat med vårt projekt att man kan få ett trädgårdsboende utan att bo så himla stort. Mer liv i villastaden. Vi har sexdubblat antalet personer som bor här, halverat medelåldern och åstadkommit en varsam förtätning i ett villaområde. Skulle det göras på fler ställen skulle det kunna öppna upp för fler att bo så här. Få till en ökad blandning av stora och små bostäder, upplåtelseformer, unga och äldre.

Vad är dina råd till dem som går i liknande tankar?

− Framförhållning och tålamod. Men sedan kan man ju hålla utkik efter projekt som gått längre som man kan ansluta till. Vår förening var fulltecknad inför byggstart, men alla kanske inte var så intresserade av att vara med de första fem åren, säger hon med ett skratt.
Karins syster Emelie Kjellson bor också i föreningen.

− Från början hade jag ganska låga förväntningar när vi flyttade hit. Jag bodde på Södermalm, trivdes jättebra, det var min dröm att bo där. Men nu känns det som jag verkligen hittat hem. Jag är bara några minuter från Söder, vi har en fantastisk trädgård som jag älskar att vara och påta i. Närheten till Karin och hennes familj, skogen inpå knuten, ett stenkast till tunnelbana och mataffär.

Föregående artikel Brf Höjdparken vägrar följa hovrättens dom
Nästa artikel Grannar vi inte vill ha

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här