Om vi inte kommer tillbaka till ett bostadsbyggande i takt med behoven kommer det få stora negativa konsekvenser för hela samhället under lång tid. En ökad arbetslöshet inom byggbranschen riskerar därmed att sprida sig över hela arbetsmarknaden. Det menar flera aktörer från samhällsbyggnadssektorn.
Hela 80 procent av landets befolkning bor i kommuner som har ett underskott på bostäder. Enligt Boverket behövs över 67 000 nya bostäder byggas varje år till 2030 för att inte bostadsbristen ska förvärras.
Under perioden januari-oktober 2023 gick 1 309 bolag i byggbranschen i konkurs, en ökning med 34 procent jämfört med samma period 2022.
I det läget så har det senaste året inneburit en tvärnit i bostadsbyggandet. Antalet påbörjade lägenheter minskade det första halvåret med 57 procent jämfört med förra året, enligt SCB.
Vad tror ni inom Byggnads att det krävs för åtgärder för att dämpa den här konkursvågen?
-Politikerna bör ta ett betydligt större ansvar för den här situationen. Vi har bostadsbrist som det är. Politikerna bör lyssna på branschen och starta en kriskommission med syfte att ta fram skarpa åtgärder för att vända byggkrisen och öka bostadsbyggandet snarast möjligt.
-Om inget görs riskerar byggbranschen att dräneras på kompetens. Det kommer vålla stora problem den dagen konjunkturen vänder och vi måste bygga i kapp det vi missat. Under 90-talskrisen lämnade 20 000 byggnadsarbetare branschen och konsekvenserna av det märker vi än idag. Den risken bedömer vi som stor då det finns många andra sektorer som skriker efter arbetskraft, industrin till exempel.
Hur jobbar ni politiskt sett för att få i gång frågan om bostadsbyggandet?
-Vi har haft många möten med bostadsministern och skrivit flera debattartiklar med andra aktörer från branschen där vi bland annat kräver kriskommission och återinförande av investeringsstödet som fanns tidigare. Investeringsstödet skulle göra nytta idag med produktion av hyresrätter som de unga behöver.
Finns det något positivt med en sanering i branschen med tanke på byggfusk som pågår inom främst nyproduktion?
-Så är det men jag tror inte att ett sådant här stort byggstopp är positivt på det sättet. Det finns också en risk att beställare och huvudentreprenörer tar genvägar och väljer billigaste möjliga alternativ när marginaler pressas. Byggfuskmentalitet kommer man bara till rätta med kontroller och kännbara straff.
Hur har ni tagit ställning till den utbredda problematiken inom Byggnads?
-Ja, det är något vi har jobbat med väldigt länge och våra ombudsmän genomför kontroller dagligen för att se till att arbetarna får rätt lön och villkor. Vi har nära samarbete med myndigheterna där vi tipsar om kriminella bolag och vi har flera processer i arbetsdomstolen där vi stämmer fuskande bolag.
Enligt Gabriel Dahlander finns det gott om exempel på att de större byggbolagen inte har koll på sina underleverantörer som de anlitar. För beställare som exempelvis bostadsrättsföreningar förordar han en första koll på Byggnads hemsida som heter ”Kollektivavtalskollen” där man snabbt kan kolla upp om företaget har kollektivavtal eller inte.
