Okunskapen i bostadsrättsföreningarna är hög – det är en bild som bekräftas av Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom.

̶    Är man okunnig och oengagerad ökar risken att bli utnyttjad. Som konsument behöver man ta ett ansvar, men samtidigt behöver lagstiftningen skärpas så konsumentskyddet stärks, säger Arques.

Som Borätt Forum tidigare rapporterat om finns det en hög okunskap bland de som bor i bostadsrätter. Över hälften av medlemmarna har inte koll på föreningens lån enligt i ny undersökning, och i många fall har de boende i en bostadsrätt inte ens koll på grundläggande fakta, som hur en bostadsrätt faktiskt är uppbyggd och fungerar.

Det är en bild som bekräftas av Arturo Arques:

̶   Vi ser också i våra egna undersökningar att kunskapsnivån är generellt sett låg och många har svårt att ta till sig den informationen man behöver för att kunna ta medvetna och välgrundade beslut.

Över hälften av de som bo i brf har inte koll på lånen. Är inte det en skrämmande siffra?

-Jo, det är en skrämmande hög och den bekräftar bilden av den låga kunskapen generellt sett hos konsumenten. Att veta vilken skuldsättning föreningen har är ju väldigt viktigt att känna till.

Vad tror du det beror på?

-Jag tror det är många orsaker. En orsak är att man upplever det här med att läsa årsredovisningen som svårt och komplext, och det har jag förståelse för. Det är inte så lätt att läsa en årsredovisning och tyda vad som står där. Det andra är att man vet inte riktigt vad man ska göra med den här informationen, även om man läser informationen så kan man inte riktigt värdera den. Och det här tillsammans med att man litar på fastighetsmäklare, man litar på bostadsutvecklare och andra, litar på att det här är bra – och det kanske gör att man lutar sig tillbaka lite för mycket.

Vilka krav kan man ställa på en medlem i en bostadsrättsförening?

-Det minsta kravet man kan ställa är att medlemmen har läst årsredovisningen och läst föreningens stadgar så att an vet vilka regler som gäller i föreningen. Jag tycker också att man har en skyldighet att gå på föreningsstämmorna, de är en gång om året. Där får man ta del av viktig information och även kunna ställa frågor. Att gå på årsstämmorna är ett minimikrav.

Vad behöver man egentligen kunna som enskild konsument?

-Det här med stadgarna tycker jag är jätteviktigt, det är ju själva ramverket för vad som gäller i bostadsrättsföreningen. Sedan kan det ju komma ut annan information från styrelsen, om förhållningsregler eller annat som också är viktigt, och sådant bör man känna till. Sedan tycker jag att man bör ha koll på hur en bostadsrättsförening fungerar, det vill säga att man har en årsstämma, man kan ha extra stämmor, vad är styrelsens ansvar och även: vad är mitt ansvar som medlem? Det sistnämnda är det många som inte har koll på.

Om man tittar rent ekonomiskt, vad bör man ha koll på där?

-Det finns många saker. Du var inne på skuldsättningen, det är en av de absolut viktigaste… men också förenings sparande. Det finns flera nyckeltal som är viktiga att känna till och sedan några år tillbaka har vi ju också en lagstiftning som säger att bostadsrättsföreningen är skyldig att informera medlemmarna i årsredovisningen med hjälp av de här nyckeltalen. Det är skuldsättning, det är sparande, olika typer av driftskostnader – och det här är viktigt att man känner till innan man bestämmer sig för att köpa en bostadsrätt.

Men säg så här: Jag köper en bostadsrätt för att bo någonstans, det där med föreningsliv orkar jag inte med?

-Så låter det säkert hos många, och då kanske inte det här med bostadsrättsföreni9ng är rätt upplåtelseform, för det ligger i sakens natur att bor man i en bostadsrättsförening så är man i ett kollektivt boende. Man har ett gemensamt ansvar för förvaltning av ekonomin och fastigheten till exempel, och sedan utser man en styrelse som har ett operativt löpande ansvar, men som medlem har man också skyldigheter. Man kan inte bara betala avgifter, utan man behöver också ställa upp i olika sammanhang, för utan engagemanget så har man ingen valberedning eller styrelse, och att låta andra människor bara köra och inte själv ställa upp, det är förenat med viss risk.

Vad kan konsekvenserna bli av okunskap och oengagemang?

-Ja, just det sistnämnda där har jag inte tänkt lika mycket på tidigare som de senaste åren, för jag tycker det har blivit värre. Är man oengagerad plus att det är fel människor i styrelsen är det lätt att man blir utnyttjad. Och det förekommer i dag, det har blivit allt vanligare att styrelseledamöter skor sig och även att bostadsutvecklare i mindre byggbolag inte är schyssta mot föreningen och föreningens medlemmar och skor sig. Nästan varje månad ser vi nya brott som uppdagas när mindre byggbolag skor sig på bostadsrättsföreningar och deras medlemmar.

Och i förlängningen, vad kan det här leda till?

-I absolut värsta fall kan föreningen gå i konkurs, och det förekommer också. Vi har även nyligen sett exempel på där medlemmar har blivit av med sina bostadsrätter. Föreningen har varit tvungen att sälja fastigheten, och man har förlorat insatser och bor numera i en hyresrätt – och det är en katastrof.

Vad kan man göra för att motverka det här?

-Det finns flera saker. En sak man inte ska glömma bort är att man som medlem har en skyldighet att informera sig, det kommer man aldrig ifrån. Men man ska inte behöva vara jurist, ingenjör eller ekonom för att kunna förstå de viktiga talen i en årsredovisning. Man måste också kunna lita på fastighetsmäklare, intygsgivare, bostadsutvecklare och banker så att man kan känna sig trygg när man köper en bostad för flera miljoner kronor. Så jag tror att mer information och kunskap är en sak som vilar på konsumentens axlar, men vi behöver också en skärpt lagstiftning. Konsumentskyddet är på tok för svagt fortfarande.

Så hur ska lagstiftningen skärpas?

-Det finns många saker man kan göra. En sak är att ställa större krav på revisorerna som granskar en förenings ekonomi. I dag läser man nästan uteslutande att alla föreningar har en jättebra ekonomi, och det stämmer absolut inte. De allra flesta har en god ekonomi, men långt ifrån alla. Många går med stora systematiska underskott, och det innebär att man bygger upp stora framtida upplåningsbehov. Det här förstår inte konsumenten och vi ser det inte heller i prissättningen av bostadsrätter. Intygsgivare som menar att det är hållbart att under många år gå med stora underskott, när det är själva definitionen på icke hållbart… här finns det också stora brister i lagstiftningen. Förhandsavtalen är ju inte utformade för att skydda konsumenten, mer för att skydda bostadsutvecklarna. Det finns mindre byggbolag som också utnyttjar det här, det finns många områden som behöver ses över och även se till att lagstiftningen skyddar konsumenten.

När det nu handlar om så mycket pengar, både för den enskilde konsumenten och för bostadsrättsföreningarna, är det då inte lite märkligt att man inte är mer insatt?

-Jo, det jag tycker också det är märkligt att konsumenterna på bostadsmarknaden inte är mer insatta, och då tycker jag också att man kan ställa krav på konsumenten, att lägger man så mycket pengar på någonting, i detta fall en bostadsrätt, så måste man som bostadsutvecklare kunna förvänta sig att konsumenten faktiskt har läst dokumenten, exempelvis den ekonomiska planen och att om man inte har förstått allting att man då ställer frågor. Det gäller att man förstår vad det är man gör, det går inte bara att skylla ifrån sig och säga att man inte visste eller inte förstod. Man har ett ansvar som konsument, och det kan man aldrig snacka bort.

 

Läs mer:

Hög okunskap hos boende: ”Man förstår inte vad en brf är” – Borätt forum :Borätt forum

 

Varannan bostadsrättsinnehavare har dålig koll på ekonomin – Borätt forum :Borätt forum