En av fyra har pressad finansiell hälsa. Drygt tre av fyra har en god finansiell hälsa som innebär att man har högre inkomster än utgifter, en bra nivå på sitt sparande, inte en högre skuldnivå än man kan hantera och de försäkringar som behövs för en trygg privatekonomi, det visar Swedbanks ”index för finansiell hälsa”. Den bästa finansiella hälsan har pensionärerna, där många byggt upp sparande, försäkringsskydd och samtidigt har låga skulder.
–Jag ser med oro på att många kvinnor känner skuld och skam över sin ekonomi, och dessutom har sämre finansiell hälsa, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank. Inkomsten inte avgörande för finansiell hälsa. Pensionärer har till exempel bäst finansiell hälsa av alla, trots lägre inkomst. De har ett högre sparande, lägre skulder och är också bättre på att trygga sin privatekonomi med försäkringar.
–Det är över lag en positiv bild av den finansiella hälsan i Sverige. Många hushåll har också haft goda ekonomiska marginaler under de senaste åren, vilket gör att det generellt finns motståndskraft för de ekonomiskt prövande tider vi är i just nu.
–Att göra en budget och få koll på sina utgifter är ett bra första steg, säger Madelén Falkenhäll. En fjärdedel av svenskarna har sämre finansiell hälsa – många är kvinnor 16 procent har en ansträngd och 8 procent till och med en sårbar finansiell hälsa. Bland dem finns fler kvinnor än män.
–Det är relativt många hushåll som har det ekonomiskt tufft och har svårt att få pengarna att räcka nu. Har man ändå ett sparande, framför allt en buffert för oförutsedda utgifter, kan det minska oron och stärka den finansiella hälsan. Man ska också komma ihåg att även ett litet sparande kan växa på sikt och göra stor skillnad för känslan av kontroll, trygghet och självständighet.
Fotnot: Finansiell hälsa tar avstamp i FN:s definition: ”att känna sig trygg i sin privatekonomi, att ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet”.
