I slutet på oktober presenterade regeringen ett förslag till en rad skärpningar av bostadsrättslagen. Nuvarande lag som reviderades 1991 har fått hård kritik under en längre tid, bland annat för bristande konsumentskydd. Frågan är dock om skärpningen är tillräcklig. Erika P Björkdahl, docent i civilrätt och föreståndare för Institutet för fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet är inte särskilt imponerad.
I korthet innebär förslaget att principen en medlem en röst ska gälla, och att en köpare som skrivit ett förhandsavtal måste få upplåtelse av sin bostad allra senast tre månader efter den överenskomna tidpunkten i avtalet. Det ställs också bland annat krav på en heltäckande 50-årig teknisk underhållsplan, ett antal nyckeltal som exempelvis skuldsättning per kvm, samt en motivering hur ett eventuellt underskott i föreningen ska hanteras.
Erika P Björkdahl tycker att det är lovvärt att regeringen försöker sig på att hantera problemen med dagens lagstiftning, men menar att förslaget inte stärker konsumentskyddet särskilt mycket. Om ens alls.
− Förändringen av rösträttsreglerna, att en medlem bara kan ha en röst, är bra, menar hon. Det minskar utrymmet för att kunna kapa föreningen genom att några få personer har röster som är mer värda än andra.
Möjligheter att kringå lagen
Å andra sidan menar hon att man borde lagt till möjligheten till att utesluta medlemmar som inte har någon bostadsrätt. Det nya förslaget hindrar inte att man kan ta in medlemmar, exempelvis vid en ombildning, som inte är bostadsrättsinnehavare och därmed kan kringgå lagens intentioner. Det riskerar helt enkelt att bli ganska tandlöst.
Något som diskuterats länge är de bindande förhandsavtal som tecknats långt i förväg, ofta innan byggnationen påbörjats. Många köpare har försökt häva sina köp när förseningarna blivit långa. Hittills har entreprenören/bostadsrättsföreningen oftast gått vinnande ur dessa tvister. Den nya gränsen på tre månaders försening är tänkt att sätta stopp för detta. Går det mer än tre månader så ska köparen kunna hoppa av sitt köp oavsett vad som orsakat förseningen.
− Ökas utrymmet för köpare att frånträda kan i stället föreningens ekonomi äventyras säger hon. Säg att hälften av köparna frånträder, då får resterande köpare stå för risken. Då drabbas föreningen utan att den gjort något fel.
Möjligheter till att förhala inflyttningen vid nyköp
Dessutom finns den en otydlighet i formuleringen i förslaget som lämnar möjligheter för entreprenören att ändå dra ut på tiden för själva tillträdet. Ordet som används i lagtexten är upplåtelse av bostaden. Rimligtvis ska det faktiska tillträdet ske i anslutning till upplåtelsen, men enligt Erika Björkdahl finns här en möjlighet att förhala processen från entreprenörens sida. Ett förtydligande krävs.
Inget ansvar läggs på entreprenören
Detta är den springande punkten i hennes kritik. Inget ansvar läggs på entreprenören, vilken ju är den som orsakat problemen.
− Som förslaget är utformat nu ligger fortfarande allt risktagande på köparen. Hon menar att det krävs att lagen skapar en möjlighet för köparen att vända sig direkt till entreprenören för att kräva ersättning för dröjsmål. Då skulle det finnas ett ekonomiskt incitament för entreprenörerna att strama upp sin verksamhet. Men i dagsläget måste köparen vända sig till föreningen.
− En sådan lag finns till exempel i Norge, ett så kallat direktkrav berättar Erika P Björkdahl. Oberoende av boendeform kan man alltid vända sig direkt till entreprenören med sina krav.
Kanske är det dags för lagstiftarna att ta en närmare titt över gränsen. Klart är i alla fall att det krävs en hel del skärpningar och förtydliganden innan vi får en fungerande bostadsrättslag med någorlunda jämbördiga parter.
