Eva Nordström, ny vd för HSB Stockholm, tycker till om bostadsrätter, HSB:s framtid och vad man ska ge styrelserna för råd i dessa oroliga tider med byggande som faller och en osäker marknad. Hon har tidigare lång erfarenhet av ledande befattningar inom bostads- och fastighetsbranschen och kommer närmast från ett samordnande regeringsuppdrag
för samhällsbyggande i norr. I rollen som särskild utredare presenterade hon under 2022 den statliga utredningen om startlån för förstagångsköpare.
Vad hände med den frågan och har du andra idéer om hur unga ska kunna köpa sin första bostad?
Ingenting har hänt dessvärre, trots att jag presenterade utredningen i mars 2022. Förslaget är remissat och klart, och frågan beredd av Regeringskansliet. Det krävs inga större lagändringar, utan endast en enkel proposition till riksdagen. En effektiv åtgärd som skulle hjälpa cirka 400 000 kreditvärdiga förstagångsköpare in på bostadsmarknaden. Att regeringen valde bort startlånet i höstbudgeten, trots ett gyllene tillfälle med låg inflation och sjunkande räntor, är för mig en gåta. En stor andel unga vuxna bor fortfarande
kvar hemma mot sin vilja vilket givetvis är ett politiskt misslyckande. Sverige behöver blocköverskridande och långsiktiga bostadsreformer, och jag är förvånad över att de politiska ungdomsförbunden inte står på barrikaderna i denna fråga.
Vilken fråga bränner mest på din agenda nu?
Mitt främsta fokus nu är vår bostadsproduktion. Byggandet kommer att ta fart igen, men det krävs bättre marknadsförutsättningar och lägre kostnader vilket kommer att ta sin tid. En stor del av vår utmaning är de långa ledtiderna som kommunala särkrav, utredningar
och myndighetsutövning innebär. Nya bostäder kräver kapital, och att finansiera byggprojekt som drar ut på tiden är utmanande. Därutöver arbetar vi systematiskt för att uppmärksamma beslutsfattare på några av bostadsrättsföreningars största utmaningar, såsom stigande tomträttsavgälder, chockhöjda fjärrvärmetaxor och utbredd olovlig
andrahandsupplåtelse.
Vilka är brf:ens styrkor som boendeform och finns det svagheter?
De allra flesta bostadsrättsföreningar är välskötta, med fina fastigheter, trevliga
boendemiljöer, och en stabil ekonomi. Över två miljoner människor bor i bostadsrätt, och jag tror att grunden som bostadsrättsföreningar vilar på – demokrati, kooperation och medbestämmande – tilltalar den svenska folksjälen. På senare år har även konsumentskyddet stärkts, genom lagändringar och tydliga ekonomiska nyckeltal, samtidigt som vi ser en generell kompetenshöjning bland bostadsrättsköpare.
Krävs det förändringar i bostadsrättslagen för att öka skyddet för BRF:er?
Brottsligheten har sorgligt nog ätit sig in i det svenska samhället, och bostadsrättsföreningar är inte fredade. Men det främsta kontrollsystemet och bästa
skyddet för föreningar är ett aktivt engagemang. Det kollektiva medlemsinflytandet kommer alltid att vinna, förutsatt att boende nyttjar det. Däremot behöver bostadsrättsföreningar få ett starkare lagstöd för att kunna stävja den olovliga andrahandsupplåtelsen som pågår i nära varannan förening i våra storstäder, och i var femte av dessa föreningar sker uthyrning i kriminellt syfte. Den 1 juli skärptes hyreslagen med syftet att förebygga brott och öka tryggheten i bostadsområden. Det är högst angeläget bostadsrättslagen och hyreslagen harmoniseras i detta avseende.
Hur bor du själv?
Jag bor i bostadsrätt och har gjort så i största delen av mitt vuxna liv. Självklart har jag engagerat mig i bostadsrättsföreningarna jag bott i, både som ordförande, ledamot och numera som sammankallande i valberedningen
