Närmare en miljon hushåll bor i bostadsrätt så hur ekonomin ser ut i föreningen berör många. Vi frågade fem styrelseordföranden runt om i landet om hur det står till med ekonomin.

Hur ser föreningens ekonomi ut?
−Ekonomin är bra i vår förening men vi har ett stort problem och det är en höjning av vår tomträttsavgäld på 780 procent, från 3,2 till 25,2 miljoner. Avgiftshöjningar väntar? Ja, men då måste vi höja dem med mer än 70 procent. Vi har en process som pågår med kommunen som har stämt oss eftersom vi inte vill betala den summan. Vi har erbjudit oss att förhandla men de vill inte besvara den frågan. Vi ser fram emot en rättslig prövning.
Har ni övriga utmaningar?
−Det är vår stora utmaning sedan har vi som andra föreningar med 50 år gamla lägenheter i en innerstad. Bostäderna ska hållas i skick, repareras, relining, lägga om taken, sprickor i loftgångarna, ja, det är många utmaningar. Det är normala förslitningar.

                                             

 Hur ser föreningens ekonomi ut?               −Föreningens ekonomi är god efter höjning av avgifterna under 2024. Vi ser dock att priset och inte minst kommunala avgifter ökar. Under året har räntan börjat falla och inflationen går ner vilket är bra för föreningens ekonomi.
Har ni övriga utmaningar?
−De största utmaningarna är naturligtvis frågan när man ska låsa sina lån och de dramatiska kostnadsökningarna på uppvärmning. Där kommer vi och säkert många andra brf:er att titta på en egen värmepumplösning.

 

Hur står det till med ekonomin i föreningen?
− Ja, den ser ganska ok ut då vi ändå har en del som pågår som fasadrenovering som ska vara klart 2024 sedan fortsätter vi på Åsögatan men vi har en liten buffert som inte är så jättestor. Vi har fortfarande fem hyreslägenheter kvar även om jag inte önskar livet ur mina hyresgäster så är medelåldern på dem dryga 80 år värdet på dessa ligger kring 30 miljoner kr.

Har ni övriga utmaningar?
− Nej, inte för ögonblicket. Vi har en lokal som står tom på grund av dräneringsproblem och vi har insett att vi inte kommer att kunna hyra ut den igen så vi gör om den till garageplats men det händer saker hela tiden men inget som känns oöverstigligt i alla fall. En gång fanns 90 lägenheter i fastigheten och lika många garage och vi gjorde om ett antal till lokaler istället men i det här fallet handlar det om ett läckage och man vet inte riktigt varifrån vattnet kommer.

Hur ser föreningens ekonomi ut?− Vad ska man säga? Den är under kontroll.
Har ni övriga utmaningar?
−Tyst länge…Vi håller oss till underhållsplanen, vår policy för långsiktigt hållbara och rättvisa avgifter samt har gjort en likviditetsprognos så vi har rätt bra verktyg för att kunna förutse vad som ska komma och  det känns som om vi ligger på rätt nivå, allt är under kontroll. Inga avgiftshöjningar med andra ord? Nej, vi höjde sist med 1,6 procent och det brukar vi göra varje år, även om det hoppade till en smula för några år sedan när räntorna gick i taket. Vi skulle ha behövt en kassör i styrelsen men det har vi inte å andra sidan är jag ekonom och tycker mig ha god kontroll.

 

Hur ser föreningens ekonomi ut?
− Vi ska lägga om lånen snart och i januari får man se vad räntan är då. Jag har bytt ut nästan alla kvicksilverljusrör mot ledlampor i garaget och då sparar vi 60 000 kilowattimmar per år. Vi håller på och sänker energiförbrukningen så mycket det bara går. Vi tjafsar fortfarande med Peab om energideklarationen och vi hade tidigare en grusbacke utanför som vi ville asfaltera. Slutligen fick jag prata med Peab anläggning som gjorde ett kanonjobb som skulle kosta 50 000 kr men tro det eller ej de stod för kostnaderna. Vidare har vi nya batterier till hissarna, beställt OVK och 23 nya laddplatser. Ekonomin i föreningen går bra än så länge.
Har ni övriga utmaningar?
− Ja, fjärrvärmen höjs nu och för tredje året i rad och man har ingen att förhandla med. Man kan inte byta leverantör utan de gör som de vill. Att den är så dyr beror på att vi sorterar sopor så bra nu för tiden så soporna de förbränner och gör fjärrvärme av innehåller knappt någon energi längre. Sopor har blivit en bra handelsvara så nu får de köpa sopor från utlandet därför är fjärrvärmen så dyr.