Många människor tar en skogspromenad när de vill lugna sinnet och rensa tankarna. Nu finns det också forskningsbelägg för att grönska kring hemmet är kopplat till bättre psykisk hälsa i form av mindre uttag av antidepressiva läkemedel och mindre sömnbesvär.

Det är lite höst i luften. Ett varmt eftermiddagsljus silar ner genom trädkronorna där Borätts reporter och forskaren Cecilia Stenfors stämt möte vid en skog i Stockholmstrakten. Cecilia Stenfors, docent vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet leder flera forskningsprojekt där man gjort studier på hur människor påverkas av att vistas i naturnära miljöer. Hon har bland annat forskat på värdet av att hålla arbetsmöten utomhus, så det passar bra att ta en skogspromenad medan vi talar om naturens helande inverkan.

Nyligen publicerade Stenfors med kollegor studier som visar att mer grönska i den omedelbara miljön runt hemmet är kopplat till mindre uttag av antidepressiva läkemedel och bättre sömn. I andra nya studier har man även sett att mer frekventa naturvistelser var kopplat till bättre psykisk hälsa under pandemin.

–Att vistas i naturnära miljöer kan påverka välbefinnande och hälsa på flera sätt. Det är särskilt viktigt i hemmet som är platsen för vila, sömn och återhämtning, säger hon, medan vi följer den väl upptrampade stigen inåt skogen.

–I en studie vi gjorde för några år sedan i Malmö med bland annat Charlotte Petersson Troije i spetsen, undersökte vi former och effekter av att förlägga en del av kontorsarbetet utomhus. Vi fann att kontorsarbete utomhus hade flera positiva effekter, inklusive upplevelser av minskad stress, mental återhämtning och ökad kreativitet, säger hon. I en annan studie hon gjort fann man att naturvistelser förbättrade arbetsminnesprestationen.

Hon beskriver grönska som ett skyddande hölje runt bostäder. Ett hölje med många funktioner:

– Grönska kan ha en buffrande effekt. Det kan dämpa trafikbuller och ge bättre luftkvalitet. En grön transportsträcka separerad från motortrafik till exempelvis tunnelbanan, bussen eller skolan kan göra det mer attraktivt och trafiksäkert att gå eller cykla. Gröna platser som en gård eller en park kan också gynna sociala processer, likt ett socialt kitt – de blir platser för kravlösa möten, där man kan småprata med grannar, något som kan stärka gemenskapen och tryggheten i grannskapet säger hon. Men grönska ger också det forskarna kallar resiliens, alltså motståndskraft, mot klimatförändringar, framhåller Cecilia Stenfors. Träd skyddar mot värme och ökar luftfuktigheten, samtidigt som marken kan ta hand om stora regnmängder.