Att bostadsrättsföreningar anlitar konsulter av olika slag i samband med sina entreprenader är inte ovanligt. Särskilt vanligt är detta vid utförandeentreprenader där beställaren projekterar och entreprenören utför arbetena enligt beställarens projekterade handlingar.
I sådana fall är det vanligt att beställaren anlitar en arkitekt eller konstruktör som tar fram handlingar. Andra konsulter som ofta anlitas är projektbyråer som hjälper till att iaktta
föreningens intressen under entreprenadtiden eller besiktningsmän som utför slutbesiktning eller annan besiktning av entreprenaden.
Att anlita en konsult kan ofta vara en säkerhet för den beställare som saknar viss kompetens och behöver stöd. Oavsett vilken sorts konsult som anlitas är det viktigt att tillse att standardavtalet ABK 09 avtalas och att kräva konsultansvar om beställaren
lider skada på grund av konsultens utförda arbete. En vanlig situation är den att konsulten har gjort fel i sina projekterade handlingar och att den entreprenör som beställaren anlitar
sedan bygger efter dessa handlingar med fel som följd.
Vad är ABK 09?
Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, ABK 09, är branschens standardavtal för konsultuppdrag. Bestämmelserna är avsedda att användas vid konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet men kan även användas vid andra typer av konsultuppdrag så som utredningar, projektledning, byggledning och besiktning. För att detta standardavtal ska gälla mellan parterna måste det särskilt skrivas in i avtalet att ABK 09 ska gälla. Bestämmelserna i ABK 09 syftar till att på ett rimligt sätt tillvarata både beställares och konsulters intressen. Genom att
avtala om ABK 09 kommer många viktiga frågor upp på bordet och reds ut vid avtalets ingående så som exempelvis frågor om försening, skada, försäkring och konsultens ersättning. Avsteg från ABK 09 innebär ofta en ökad risk för konsulten och svårigheter att teckna försäkring. Rådet är därför att avtala om ABK 09 när konsulter anlitas.
Hur kräver man konsultansvar?
Enligt 5 kap. 3 § ABK 09 har konsulten en sammanlagd skadeståndsskyldighet för uppdraget begränsad till 120 prisbasbelopp om inte annat avtalats. För 2023 uppgår denna
beloppsgräns till totalt 6,3 miljoner. För att en beställare ska ha rätt till skadestånd krävs dock att skadeståndskravet framställs på rätt sätt och inom rätt tid. Enligt 5 kap. 6 § ABK 09 ska krav på skadestånd, för att kunna medföra rätt till ersättning, framföras skriftligen inom tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan. Kravet ska dessutom framställas inom ansvarstiden, vilket är tio år från den dag som konsultens uppdrag slutfördes.
För att undvika invändningar om preskription är rådet att se till att skriftligen kräva skadestånd så fort skada som kan bero på konsultens arbete upptäcks. I kravet ska beställaren tydligt ange att skadestånds krävs. Viktigt är även att kontrollera att
kravet skickas till behörig person och att få mottagandet av kravet bekräftat. Belopp behöver inte anges utan kan preciseras senare. Ett felaktigt formulerat eller sent framställt krav kan leda till att rätten till ersättning helt går förlorad. Är man osäker på formalian är
det därför en god idé att rådfråga en entreprenadjurist.
CELVIRA FERRARINI,
advokat på
Advokatfirman Pedersen AB
