En ny utredning föreslår att hushållen ska kunna låna en större del av bostadens värde, vilket skulle minska kravet på kontantinsats. Samtidigt introduceras ett skuldkvotstak, som begränsar lånemöjligheterna baserat på hushållets inkomst.

Utredningen presenterades den 4 november och innebär att bolånetaket kan höjas från 85 till 90 procent av bostadens värde. Därmed behöver köpare endast spara ihop till 10 procent i kontantinsats. Dessutom föreslås ett sänkt amorteringskrav från 2 till 1 procent för hushåll som belånar över 70 procent av bostaden.

– Förstagångsköpare gynnas särskilt då de inte behöver spara lika mycket till kontantinsatsen. Dock innebär högre belåning även ökade räntekostnader, vilket kräver en stabil inkomst för att uppfylla bankernas krav, säger Charlie Tideman, hushållsekonom på Zmarta.

Förslaget innefattar ett skuldkvotstak som begränsar lånet till högst 5,5 gånger den årliga bruttolönen. Detta innebär att låneutrymmet minskar om inkomsten är låg. Bankerna får dock möjlighet att undanta 10 procent av sina lån från detta tak, vilket kan ge viss flexibilitet för vissa låntagare.

Jämförelsetjänsten Zmarta har räknat ut hur mycket bostadskvadratmeter en genomsnittlig låntagare kan köpa utifrån den föreslagna lånegränsen. En person med en månadslön på 30 000 kronor skulle exempelvis ha möjlighet att köpa cirka 50 kvadratmeter i genomsnitt i Sverige, med 90 procents belåning. I centrala Stockholm räcker det dock endast till 20 kvadratmeter, medan samma inkomst i Västernorrland skulle räcka till en bostad på 149 kvadratmeter.

– Förslaget gynnar främst personer med högre inkomster och par som delar bostadsköp. Skuldkvotstaket kan dock bli ett hinder för förstagångsköpare i storstadsområden, säger Tideman.

Utredningen syftar till att öka möjligheten för fler att köpa bostad genom sänkta kontantinsatskrav. Samtidigt kan skuldkvotstaket leda till begränsningar för vissa grupper, särskilt ensamköpare i storstäder där bostadspriserna är höga.