Henriksdals reningsverk i Stockholm är ett av Europas största reningsverk och tar hand om 16 ton skräp i veckan. Det mesta spolas ner i toaletten, från dambindor till strumpbyxor. Vart tar allt vägen efter spolning? I toaletten ska bara tre saker hamna, det är bajs, kiss och toalettpapper, inte ens hårstrån ska spolas ner.
Många tror det är okej med hushållspapper men det löses inte upp på samma sätt som toalettpapper. Skräp som spolas ner skapar problem och fastnar i våra pumpar och kan även orsaka problem i fastighetens ledningar, säger Alexandra Fleetwood, pressansvarig Stockholm Vatten och Avfall.
Vad är det värsta som har slängts genom åren?
– Vad jag har hört är det en kanot som troligen kom in via en dagvattenledning, berättar Alexandra.
Det luktar lite i gångarna i den enorma anläggningen i berget. Vattnet i bassängerna har olika nyanser av brunt. Det handlar om avlopp från närmare 900 000 personer men även från företag, kontor och dagvattenbrunnar i Stockholm. Reningsverket håller på att byggas om till ett av världens mest moderna med fördubblad kapacitet till en kostnad av närmare tio miljarder kronor. Ett enormt projekt som pågår fram till år2029.
Satsningen innebär också att vattnet i Mälaren blir ännu renare, att utsläppen i Östersjön minskar och att transporter av avloppsslam genom bostadsområden försvinner. Ny membranteknik tas i bruk successivt.
– Med den nya tekniken blir det också lättare att kunna rena bort läkemedelsrester, säger Andreas Carlsson, biogasingenjör. Vattnet är partikelfritt när det kommer ut ur membranet.
Hålen i membranen är tusen gånger mindre än ett hårstrå – för att kunna filtrera utgående vatten och göra det ännu renare.
Så här går det till:
1. Först hamnar skräpet i ett galler med parallella metallstänger och med 3 mm mellanrum. Här filtreras skräp av olika slag som våtservetter, bindor, tops och allt möjligt i ”badrumsväg”.
2. Vattnet åker vidare till sandfånget, där sand från främst dagvatten sjunker till botten. Stockholm har till stora delar ett kombinerat ledningsnät, vilket innebär att även dagvatten från gatorna kommer till reningsverket.
3. I de så kallade försedimenteringsbassängerna tillsätts järnsulfat som klumpar ihop föroreningarna som exempelvis organiskt material och fosfor.
– De klumpas ihop av järnsulfatet och reagerar med fosforn, berättar Andreas.
4. Det näst sista steget är biobassänger fyllda med mikroorganismer av olika slag. Här handlar det om att ta bort kväve och organiskt material.
– I de nya processerna filtreras vattnet genom membran. Några är redan satta i drift och om några år när ombyggnaden är klar kommer allt vatten att passera membranen innan det släpps ut i Östersjön. Fördelarna är att vi då kan ha högre halt av mikroorganismer till hjälp i reningsprocessen.
5. Vid slutstationen går vattnet igenom sandfilter, små korn av olika storlek och densitet för att ta bort de sista partiklarna ur vattnet.
– Vätskor som snus lakas ur och nikotinet hamnar ute i vattenmiljön. Snus kan man ändå göra något åt genom att slänga det i en papperskorg, det är värre med läkemedelsrester som passerar genom kroppen. Ämnen i läkemedel är ofta svårnedbrytbara och försvinner inte utan åker delvis ut i vattnet, en del läkemedel renas trots allt bort.
Vattnet från Henriksdals reningsverk hamnar slutligen i Saltsjön och sedan Östersjön.
– Då har vi renat vattnet från fosfor, kväve och organiskt material. Vattnet innehåller mycket energi i form av värme som går till Stockholm Exergi som i sin tur utvinner värme som senare blir till fjärrvärme, berättar Andreas.
– Andra positiva bieffekter är att överskottet av slam blir till biogas. Den största delen biogas går till fordonsbränsle.
Hur informerar ni om att det bara ska spolas ner tre saker i toaletten?
– Vi kör flera kampanjer med tre olika monster, en är ”Monster of Tvätt” som
ställer till det i våra avloppsrör och vattendrag. Monstret är kopplat till ett överdrivet tvättande och en rekommendation är att man ska använda miljömärkta tvättmedel. I den omfattning som vi tvättar idag hamnar onödigt stora mängder kemikalier i vattnet.
Det andra monstret är ”Monster of Flott” – och handlar om att inte hälla matolja eller annat matfett i vasken. Den enda som blir glad är det ”tjocksmockiga” monstret i avloppet som växer sig större och orsakar fler stopp. Sist men inte minst Monster of Våtservetter – de
är ofta gjorda av plast som inte löser upp sig som toalettpapper gör.
