Bostadsrättsföreningen Styrmannen i Gustavsberg utanför Stockholm ligger inbäddad i nysnö. Vägar och gångar är plogade och i det lilla kontoret bakom verkstaden brygger styrelseveteranen Lars-Erik Svedlund kaffe.
Text: Dagmar Forne Foto: Jakob Gromer
Han flyttade in nygift och med en nyfödd när husen stod färdiga 1967. Styrmannen är en stor förening med 168 lägenheter, mestadels treor. Familjen trivdes från första stund. Här har de två sönerna vuxit upp och Lasse och hans fru har en djup hemkänsla i området.
Borätt forum träffar honom eftersom han förmodligen är den i Sverige som suttit längst i en bostadsrättstyrelse. Han valdes in 1975 och än är det inte dags att lägga av.
– Det är roligt att vara med och påverka. Jag gillar att hålla ordning och reda, det sitter i sedan jag var värnpliktigt befäl i lumpen, säger han.
“Det är inte så lätt”
Föreningen står inför att rekrytera både ordförande, vice ordförande och sekreterare, så han känner att han behövs för att Styrmannen ska fortsätta hålla sin trygga kurs tills de övriga är varma i kläderna.
– Det är inte så lätt att få unga människor att engagera sig i styrelsearbete idag, säger han.
Som vicevärd har han en central uppgift – det är till honom alla som bor här vänder sig med praktiska problem. ”Ring Lasse” brukar vara lösningen på de flesta bekymmer – alltifrån ett stopp i vasken till akut ensamhetskänsla.
Lars-Erik Svedlund och fastighetsskötaren Olli Tahvanainen utgör ett radarpar. Deras bas är den lilla garage- och verkstadsbyggnaden där vi träffas. Kring sig har de också andra som kan bistå med det praktiska men som också utgör ett socialt kitt.
– Vi är ett gäng gubbar som träffas här på verkstaden varje morgon vid 9, berättar han.
“Jag känner nog igen alla”
Lasse brukar fixa kaffet. Det lilla kontoret är en riktig mancave; här finns några mjuka fåtöljer och väggarna är dekorerade med tavlor, ett gammalt väggur, gamla sablar och värjor, containerfynd efter städdagar. En lokal rörmokare hör till gänget, det är oftast något som behöver fixas.
Många av de boende brukar också komma förbi och dryfta sina problem – det kan vara tv-boxar som krånglar, lampor som behöver bytas eller någon dörr som gnisslar.
– För de äldre som börjar få svårt med det praktiska är det en trygghet att vi finns, säger Lasse.
Själv är han 81 år fyllda. Han har på senare år blivit mer hälsomedveten, slutat med bullar och godis, äter mycket mer grönsaker och har gått ner tolv kilo från det han var som störst.
Tack vare sin nya livsstil slipper han medicinera för den åldersdiabetes han drog på sig tidigare och han känner sig mer vital.
– Hundpromenaderna har också gjort sitt till. Jag är daghusse till en cocker spaniel och en labradoodle som jag går ut med varje vardag. Den ena hunden ägs av en sjuksköterska som har gett mig massor av goda råd om vad jag bör äta, säger han.
Han är motiverad att hålla sig i trim. Styrelsearbetet och ansvaret som vicevärd ger en daglig stimulans och kontakt med människor.
– Jag känner nog igen alla som bor här, säger han.
God ekonomi i föreningen
När han själv var en ung småbarnspappa bodde många barnfamiljer i föreningen. Under en lång period var en övervägande andel damer, som blivit ensamstående och flyttat från sina hus. Nu har nya barnfamiljer flyttat in.
– Lekplatserna och pulkabackarna är fulla av barn igen – det är roligt!
Husen har dryga 50 år på nacken. De är tidstypiska vitputsade 60-talshus i tre våningar med balkonger. En egen panncentral står för värmen. Sedan början av 2000-talet har man eldat med pellets. Idag är en modern panna installerad som exakt producerar den värme och varmvatten som behövs. Vid riktiga köldknäppar kickar en liten oljepanna in.
– Det är ett ekonomiskt och smart system. Vattenfall föreslog att vi skulle gå över till fjärrvärme, men vi räknade på det och det skulle inte ge lika bra ekonomi, säger han.
Han förklarar att ekonomin i föreningen är god. Det finns en underhållsplan och avsätts pengar till underhåll så att inga överraskningar ska dyka upp. Men de gör inga stora ingrepp i onödan. De har skjutit på stambyte eftersom rören fortfarande är i gott skick.
LÄS ÄVEN: Fem smarta lösningar till bostadsrättsföreningen
Vad som bidrar till den goda ekonomin är att Lars-Erik Svedlund har ett rejält kontaktnät av lokala entreprenörer och hantverkare som anlitas när något behöver göras. Han vet vilka som levererar det de lovat och gör bra jobb och inte överdebiterar.
– Ordföranden har stenkoll på slantarna, och vi har också bra ekonomisk förvaltning, säger han.
“Sedan dess har tillvaron för mig blivit enkel”
En annan framgångsfaktor är att ha en anställd fastighetsskötare. Vicevärden Lasse genomled ett antal svåra år innan Olli Tahvanainen kom in som fastighetsskötare i Styrmannen.
– Först fanns det tre fastighetsskötare som var anställda för att serva de tre bostadsrättsföreningarna Båtsmannen, Matrosen och Styrmannen. De var inte speciellt flitiga, och de försökte ofta komma undan med att det var så mycket att göra i de andra föreningarna att de inte hade hunnit med oss, berättar han med en liten underton som antyder att de andra föreningarna troligen fick höra samma visa.
– Så det fick bli skilsmässa från det gänget. Men man får ju inte sparka ut folk för att direkt anställa någon man gillar bättre, så vi fick omorganisera och ta in en entreprenör i stället.
Det blev ingen hit. Entreprenören skulle ha skriftliga order på allt som skulle göras, så arbetet blev minst sagt tungrott.
– 2002 anställdes Olli – och sedan dess har tillvaron för mig blivit enkel. Olli vet vad som behöver göras och vi pratar varje dag, säger Lasse.
Men nu seglar ett stort mörkt moln upp på himlen. Olli Tahvanainen börjar se fram emot pension. Hans kropp tog en del stryk när han jobbade på Gustavsbergs porslinsfabrik i 23 år.
Olli svänger in på gården med snöplogen för att bli plåtad tillsammans med Lasse.
Jo, nog tycker han om sitt jobb – det är fritt och man får vara ute mycket, och alla människor som han har att göra med är trevliga. Men arbetslivet har varit långt.
En del av bostadsrättsföreningens själ
Lasse vill gärna peppa Olli att stanna längre. Att rekrytera en lika kunnig fastighetsskötare är svårt, och det tar tid för en ny att bli lika välkänd och omtyckt. Dessutom anser han att det inte är nyttigt att sluta jobba för tidigt. Själv gick han i pension från sitt jobb på Vägverket vid 61, men sedan arbetade han för olika åkare tills han blev 76 och körde lastbil och stora entreprenadmaskiner över hela Mälardalen.
Till sist talar vi lite om hur man åstadkommer en bra stämning och gemenskapskänsla i en stor förening som Styrmannen. Det genomförs inga stora sociala evenemang utöver de vanliga städdagarna när det fikas och grillas korv. Då brukar nästan alla ställa upp.
Men grundbulten är den goda förvaltningen. Att det alltid går att nå vicevärd och fastighetsskötare, att gräsmattor och planteringar sköts och snöröjningen funkar. Att ekonomin är välskött.
Lasse och hans gäng är en del av bostadsrättsföreningens själ och historia. De står för kontinuitet, identitet och trygghet, men de ger också ett löfte om en god framtid. De har ju visat hur man gör för att få föreningen att fungera. En ny styrelse har deras goda exempel att följa.
